Interceptor - en av de missiler som ska genomskjuta en fientlig robot. Bilden är tagen före avfyrning på atollen Kwajelein. Lägg märke till klistermärkena för de företag som är med i projektet.
|
"Vi ska bygga vårt försvar så att det motstår varje utmaning. Vi ska konfrontera massförstörelsevapen, så att ett nytt århundrade besparas nya fasor." George W. Bush nämnde inte det nationella missilförsvaret vid namn i sitt installationstal, men står fast vid kampanjlöftet att bygga en skyddande sköld över USA mot fientliga robotanfall. Officiellt är NMD avsett till försvar mot enstaka missiler från "förbrytarstater" som Nordkorea, Iran och Irak. Men motiven tycks vara fler än så. |
Aleuterna: ökedja mellan Kamtjatka (Sibirien) och Alaska NMD = National Missile Defense ICBM = Intercontinental ballistic missile PSR = Physicians for Social Responsibility |
|
|
Interceptor - en av de missiler som ska genomskjuta en fientlig robot. Bilden är tagen före avfyrning på atollen Kwajelein. Lägg märke till klistermärkena för de företag som är med i projektet. |
|
Vid det republikanska partiets konvent i Philadelphia i augusti förra året deklarerade George W. Bush: "Vid tidigast möjliga datum kommer min administration att sjösätta ett missilförsvar, till skydd mot attack och utpressning." I en TV-sänd valdebatt två månader senare upprepade han sitt löfte: "Jag vill ha ett antiballistiskt missilsystem, för att skydda oss själva och våra allierade från en förbrytarstat som försöker hålla oss som gisslan eller utöva utpressning mot en vänligt sinnad nation." Nu har USA fått sin 43:e president. "Mycket talar för att George W. Bush inom bara några månader kommer att presentera åtminstone konturerna för ett nationellt missilförsvar. Jag räknar med att det kommer i början av april" säger Daryl Kimball, chef för Coalition to Reduce Nuclear Dangers. "Sannolikt innebär förslaget ett klartecken för att bygga en radarstation på Aleuterna utanför Alaskas södra kust. För att blidka kritiken mot NMD från de allierade i Europa, och från Ryssland och Kina, är det möjligt att Bush samtidigt föreslår en minskning av mängden strategiska vapen." Är bantade kärnvapenarsenaler då tillräckligt för att dämpa misstron och kritiken? "NMD kommer att bli det första verkliga testet för Bush-administrationen internationellt" säger statsvetaren Larry Caldwell, som specialiserat sig på Sovjetunionen och på amerikansk säkerhetspolitik. "Européerna är mycket nervösa, frågan om ett missilförsvar har redan skapat spänningar i våra relationer med bland andra Tyskland." Dolda motiv"Jag anser definitivt att vi ska sätta igång att bygga ett nationellt missilförsvar, så snart det är tekniskt möjligt" sa den nyutnämnde amerikanske försvarsministern Donald Rumsfeld när han för några veckor sedan frågades ut i senatens försvarsutskott. "Så snart ryssarna förstår att vi menar allvar med NMD, kommer de att acceptera fakta och inse att det finns länder som hotar inte bara oss, utan på sikt även Ryssland." Den kommission som bär försvarsministerns namn, konstaterade i juli 1998 att risken för en missilattack mot USA har ökat. "Hotet från Nordkorea, Iran och Irak är ett tillskott till det hot som fortfarande existerar från de ballistiska missilarsenalerna i Ryssland och Kina" skriver Rumsfeldkommissionen och fortsätter: "Hotet mot USA från dessa länder är större, och utvecklas snabbare än vad som tidigare rapporterats av underrättelsetjänsten." Men även om det är hotet från de så kallade "förbrytarstaterna" som vanligtvis nämns i samband med NMD är det inte nödvändigtvis hela sanningen. "Jag tror att det verkliga skälet till att Bush-administrationen skyndar på NMD är den potentiella risken för ett krig mellan Kina och Taiwan" säger Michael Intriligator, chef för Burkle Center for International Relations på University of California i Los Angeles. "I händelse av en väpnad konflikt vill USA ha fria händer att hjälpa Taiwan. Problemet är att Kina har ett antal långdistansrobotar som de skulle kunna hota att använda mot oss, om vi träder in på Taiwans sida. Det skulle i så fall tveklöst vara ett allvarligt hot mot vår nation." "Om vi bygger radarstationen på Aleuterna, som en del av NMD, kommer den att vara verksam i samma vinkel som mot Nordkorea, men det skulle egentligen handla om att förbereda USA för ett skydd mot en eventuell kinesisk attack" säger Michael Intriligator. I tider av tinande relationer mellan USA och Kina, med ökat handelsutbyte och då USA agerat för att få med Kina i Världshandelsorganisationen WTO, skulle det inte vara politiskt korrekt att samtidigt behandla landet som en fiende. Därför är det bekvämare att utmåla Nordkorea som motståndaren. "Folk tycker inte om Nordkorea, och vad det står för politiskt" säger Michael Intriligator. "Det är en regim det är enkelt att tycka illa om." Kanske är Michael Intriligators farhågor överdrivna. Kanske misstänker det kinesiska ledarskapet samma sak, vilket i så fall kan få förödande följder. "Kina skulle ta till motåtgärder för att inte hotas av ett amerikanskt missilförsvar. De har kapacitet att snabbt mångdubbla sin arsenal av långdistansrobotar. Och om Kina bygger fler ICBM-robotar, får det effekt i Indien, eftersom Indiens kärnvapenstyrka egentligen är riktat mot Kina och inte mot Pakistan. Men Pakistan kommer då att reagera på Indien, och Iran sannolikt reagera på Pakistan. Så NMD sätter igång en hel kedjereaktion." "Jag tror förvisso att det finns ett visst framtida hot från Nordkorea" säger statsvetaren Larry Caldwell. "Frågan är bara om ett nationellt missilförsvar är värt det politiska och diplomatiska pris vi får betala." "Follow the money""Som läkare motsätter vi oss ett nationellt missilförsvar, eftersom det kan leda till förnyad kapprustning, och i hög grad ökar risken för en eventuell kärnvapenkatastrof" kunde man läsa i en stor annons i New York Times dagarna innan George W. Bush svor eden som president. [Se omslaget.] Bakom annonsen stod IPPNWs amerikanska avdelning Physicians for Social Responsibility (PSR). "Jag tror att den nya administrationen letar efter lämpliga fiender för att få ett skäl att bygga systemet" säger Jonathan Parfrey på PSR i Los Angeles. "Det verkliga skälet är att man vill gynna försvarsindustrin. De storföretag som är kontrakterade för NMD kommer att tjäna pengar, stora pengar." Det är först de senaste åren som den amerikanska försvarsbudgeten har ökat. Flera av de företag som har kontrakt med Pentagon har några svåra år, med stora personalminskningar, bakom sig. De har ett stort behov av ökade satsningar. "Avkastningen på investerat kapital inom försvarsindustrin idag är inte tillräcklig för att locka nya pengar" säger försvarsministern Donald Rumsfeld. "Regeringen tillverkar inte saker, vi köper saker. Därför behövs den här industrin. Men den måste vara livskraftig för att människor ska våga satsa pengar i den. Det är ett mycket allvarligt problem." Och Donald Rumsfeld borde veta. Precis som andra i president Bushs närhet har han personlig erfarenhet från privat företagsamhet. Donald Rumsfeld har själv suttit i styrelsen för flera storföretag, bland dem Asea Brown Boveri. Han har också varit styrelseledamot i Gulfstream Aerospace, ett dotterbolag till General Dynamics. I samma styrelse fanns också två före detta utrikesministrar, Henry Kissinger och George Schultz, samt en alldeles nytillträdd, Colin Powell. |
Missilförsvarets anförarePresident George W. Bush har samlat en rad medarbetare kring sig, som alla delar hans åsikter när det gäller vikten av ett nationellt missilförsvar. Bushs anförvanter är inte heller några främlingar för varandra:
|
|||
|
NMD - Brott mot ett gammalmodigt avtal Med hjälp av radar, satelliter och målsökande robotar är det meningen att USA ska kunna skydda sig mot ett mindre antal fientliga missiler. Tekniken att skjuta ned en robot med en annan robot - "hit a bullet with a bullet" - har hittills visat sig vara i det närmaste ogenomförbart. Skulle det så småningom lyckas, vore en sådan nationell sköld mot missiler ett uppenbart brott mot det ABM-avtal som USA och Sovjetunionen skrev under 1972. Enligt ABM-avtalet får inget av de båda länderna försvara hela sitt territorium mot attacker från långdistansvapen. Avtalet tillåter dock att länderna bygger var sin anläggning "centralt placerad nära dess huvudstad" varifrån man kan skydda ett begränsat område med hjälp av högst 100 missiler. Begränsningarna gjordes för att systemet inte skulle kunna överväldigas av ett robotanfall från motståndarlandet. Därmed skulle terrorbalansen bibehållas. "ABM-avtalet är passé" säger USAs nye försvarsminister Donald Rumsfeld. "Tänk bara vad som hänt med teknologin sedan det skrevs under. Att idag bygga något som passar inom de snäva ramar som ABM-avtalet sätter upp, och förvänta sig att få det mest effektiva och kostnadseffektiva programmet - det får tanken att svindla". "Den ryske presidenten Putin har sagt att om USA bryter mot ABM-avtalet, eller kräver att det modifieras, kommer Ryssland i sin tur att frånträda även de andra nedrustningsavtalen, t ex SALT och START", säger Michael Intriligator på Burkle Center for International Relations. Kanske bekommer det inte den nye försvarsministern så mycket. Under sin förra period i Pentagon var han en motståndare till SALT-2 och tveksam till Provstoppsavtalet. "Hedervärda män kan komma till olika slutsatser, och jag står för min slutsats när det gäller SALT-2" säger Donald Rumsfeld. |
||||
|
||||
|
Infobladet Läkare mot kärnvapen - Nr 84 - mars 2001
|
||||