När kärnvapenstaterna rustar upp minns vi Hiroshima och Nagasaki
När kärnvapenstaterna rustar upp minns vi Hiroshima och Nagasaki. Att världen levt med kärnvapenhotet i över 80 år verkar inte ha påverkat de som sitter på makten.
Hiroshima och Nagasaki är inte hela berättelsen. Kärnvapen har sprängts fler än 2 000 gånger. Bakom varje svampmoln finns människor, ofta urfolk och marginaliserade samhällen, vars liv, hälsa och marker har förstörts. När Setsuko Thurlow tog emot Nobels fredspris 2017 påminde hon oss om dem: från Moruroa till Semipalatinsk, från Maralinga till Bikini – platser världen glömt, men där lidandet består.
– Kärnvapen bygger på föreställningen att människor alltid fattar rätt beslut vid rätt tidpunkt. Men människor blir trötta, stressade och rädda. Historien är full av tillfällen då missförstånd och tekniska fel nästan utlöst en katastrof. Kärnvapen gör våra mänskliga svagheter till ett globalt säkerhetshot, säger Vendela Englund Burnett, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen och specialist i allmänmedicin.
Idag finns det över 12 000 kärnvapen i världen, runt 2 000 av dessa står i högsta beredskap och kan användas inom några minuter. Samtidigt som det ofta hävdas att kärnvapen finns för att aldrig användas, moderniserar och bygger kärnvapenstaterna ut sina arsenaler. Nya system utvecklas, fler vapen placeras ut och doktriner för användning uppdateras. Detta sker inte för symbolikens skull, utan för att kärnvapen betraktas som användbara militära verktyg.
– Kärnvapen kan inte användas på ett kontrollerat eller humant sätt. En enda detonation skulle få konsekvenser som överstiger vad något samhälle kan hantera. Därför finns det inga ”användbara” kärnvapen, bara oacceptabla humanitära katastrofer, fortsätter Vendela Englund Burnett.
När svenska partier nu öppnar för möjligheten att tillåta kärnvapen på svenskt territorium saknas en bred och öppen demokratisk debatt om vad det faktiskt innebär. Kärnvapen är inte vilken försvarsfråga som helst, de förändrar ett lands säkerhetspolitik, dess internationella roll och de risker som dess befolkning utsätts för.
– Vi i Svenska Läkare mot Kärnvapen menar att ett sådant vägval kräver demokratisk förankring och full transparens. Forskning visar att där kärnvapen etableras ökar sekretessen, makten koncentreras och den demokratiska insynen minskar. Att försvara demokratin kan aldrig handla om att göra avkall på den, säger Vendela Englund Burnett.
Den 6 augusti minns vi Hiroshima. Inte som historia, utan som en varning. De människor som dog i Hiroshima och Nagasaki påminner oss om vad kärnvapen faktiskt är: vapen som orsakar mänskligt lidande i en omfattning som inga samhällen kan hantera. Att minnas Hiroshima är därför inte bara att hedra offren – det är att ta ansvar för att det aldrig händer igen.
Vi finns tillgängliga för intervjuer inför och på minnesdagarna den 6 och 9 augusti. Varmt välkomna att kontakta oss!
Läs mer om våra evenemang på Hiroshimadagen på vår hemsida.
Kontakt
Josefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot Kärnvapen
Josefin.lind@slmk.org / +46 73 – 803 50 07
Vendela Englund Burnett, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen
vendela.englund@slmk.org / +46 70 – 582 92 70
Om Svenska Läkare mot Kärnvapen
Krig tar människoliv. Men i krigssituationer kan modern sjukvård och läkare fortfarande rädda många. Vid ett kärnvapenkrig försvinner den möjligheten. Vid ett kärnvapenkrig försvinner alla möjligheter. Därför arbetar vi för att avskaffa kärnvapen, innan de används igen. Läs mer om oss och våra två nobelpris från 1985 och 2017 på SLMK.org.