FN:s kärnvapenförbud – TPNW

Vad är FN:s kärnvapenförbud?

FN:s kärnvapenförbud (på engelska TPNW, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) är ett omfattande avtal som förbjuder alla former av kärnvapenaktiviteter.  Förbudet är förankrat i och stärker internationell humanitär rätt.

FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen antogs den 7 juli 2017 när 122 länder, däribland Sverige, röstade ja till att anta det i FN:s generalförsamling i New York.

Den 24 oktober 2020 nådde FN:s kärnvapenkonvention de 50 ratificeringar som krävdes för att det ska träda i kraft. På ICAN:s hemsida kan du följa hur många länder som till dags dato ratificerat avtalet.

Vad förbjuder kärnvapenkonventionen?

• Utveckla
• Testa
• Producera
• Skaffa
• Inneha
• Lagra
• Använda eller hota med att använda kärnvapen
• Stödja andra länders kärnvapenprogram

I konventionen finns också en skyldighet att bistå alla offer för användning och provsprängning av kärnvapen samt att vidta åtgärder för sanering och återställande av förorenade miljöer.

I ingressen erkänns den skada som kärnvapen orsakar, inbegripet de oproportionerligt stora konsekvenserna för kvinnor och flickor samt för ursprungsbefolkningar världen över.

Vilka länder har anslutit sig?

En majoritet av världens länder (över 50 procent) har i dagsläget anslutit sig till kärnvapenkonventionen. Det innefattar länder som Österrike, Mexiko, Kazakstan, Nya Zeeland, Thailand, Irland och Indonesien.

Varför har Sverige inte skrivit under?

Trots att Sverige 2017 röstade ja till att anta kärnvapenkonventionen i FN har Sverige ännu inte anslutit sig till förbudet. Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar för att stärka debatten och öka pressen för att Sverige ska ansluta sig.

En svensk anslutning skulle innebära att Sverige tydligt tar ställning mot kärnvapen och är med och stärker den internationella normen mot dessa massförstörelsevapen. Sverige skulle också kunna bli ett nyckelland för att fler EU-länder, Natoländer och allierade ska ansluta sig till förbudet.

Utredning av ett svenskt tillträde till konventionen

I oktober 2017 tillsatte Sverige en särskild utredare som skulle utreda konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om ett förbud mot kärnvapen.

I utredningen kom han fram till en avrådan från att skriva under konventionen i sin nuvarande form. Dels lyfte han fram att det redan finns ett rättsligt bindande kärnvapenförbud i kraft för Sverige i och med icke-spridningsavtalet, NPT.

Vidare ansåg utredaren att den nya konventionen inte innehåller ett tillräckligt system för att verifiera staternas efterlevnad av avtalet, samt menade att en svensk anslutning kan försvåra samarbeten med USA och NATO-länder. Mot bakgrund av utredningen beslutade regeringen i juli 2019 att inte skriva under avtalet.

Svenska Läkare mot Kärnvapen, med många andra civilsamhällesorganisationer och experter, är kritiska till utredningens slutsatser och Sveriges val att inte skriva under. Vi menar att det är både viktigt och fullt möjligt för Sverige att redan nu ansluta sig till förbudet.

Vi var remissinstans till utredningen, samt tog fram en egen skuggutredning där vi lät svenska och internationella experter göra sin analys av kärnvapenkonventionen och Sveriges möjligheter att ansluta sig till den.

Varför är kärnvapenförbudet viktigt?

Kärnvapenförbudet grundar sig i kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser.

År 2012 startade 16 stater det så kallade humanitära initiativet. Under FN-förhandlingar och konferenser lyfte de fram de allvarliga humanitära konsekvenserna av kärnvapen.

På bara några år lyckades organisationen ICAN, tillsammans med ett mindre antal stater, öka stödet från 16 till över 150 stater. Detta bidrog till ett tydligt skifte i kärnvapendebatten, där fokus allt mer kom att ligga på de humanitära konsekvenserna.

Under 2013 och 2014 hölls tre statliga konferenser om kärnvapnens humanitära effekter. ICAN fungerade som samordnare för civilsamhället och arbetade aktivt – både inför och under konferenserna – för att påverka staters deltagande och åtaganden. Svenska Läkare mot Kärnvapen är den enda svenska organisation som deltog på alla tre statskonferenser.

Konferenserna visade att konsekvenserna av en kärnvapendetonation är ännu allvarligare än vad tidigare forskning visat. De slog också fast att det saknas beredskap för att hantera en sådan katastrof – och att det inte heller är möjligt att bygga upp en tillräcklig beredskap. Slutsatsen blev därför att kärnvapen måste förbjudas.

Vanliga frågor om kärnvapenförbudet – FAQ

Vad är TPNW?

TPNW, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, på svenska FN:s konvention om förbud mot kärnvapen är ett internationellt avtal som förbjuder utveckling, innehav och användning av kärnvapen.

Har Sverige skrivit under?

Nej, Sverige har inte skrivit under kärnvapenkonventionen.

Vilka länder stödjer avtalet?

Över 50 procent av världens länder är med i kärnvapenförbudet. Bland annat Irland, Nya Zeeland, Filippinerna, Chile, Mexiko, Mongoliet och Thailand.

Vad är skillnaden mot NPT?

Icke-spridningsavtalet (NPT) är ett internationellt avtal som syftar till att begränsa spridningen av kärnvapen och nedrustning. Men innebär inte ett totalt förbud mot kärnvapen. Avtalet erkänner fem kärnvapenstater – Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA – som officiella kärnvapenstater, under förutsättning att de ska nedrusta sina kärnvapenarsenaler.

Kärnvapenförbudet (TPNW) går längre. Det förbjuder alla former av innehav, utveckling och användning av kärnvapen för samtliga stater. Målet är en fullständig global nedrustning. Avtalet betonar även de humanitära konsekvenserna av kärnvapen och innehåller bestämmelser om stöd till drabbade människor och återställande av miljöer som skadats av kärnvapen.

Kort sagt: NPT begränsar och reglerar kärnvapen – medan kärnvapenförbudet syftar till att helt avskaffa dem.

Läkare mot Kärnvapens medverkan till kärnvapenförbudet