Text från PDF
Till Sveriges invånare
Vi lever i en orolig tid. Krig och kriser pågår i vår omvärld,
kärnvapenstaterna är inblandade i flera av dem.
Kärnvapen är det mest destruktiva massförstörelsevapen som
existerar.
Ett enda kärnvapen kan ödelägga en stad och döda hund-
ratusentals människor på ett ögonblick. I världen idag finns
cirka 12 000 kärnvapen. Så länge kärnvapen existerar finns
risken att de används, avsiktligt eller av misstag.
Ett kärnvapenkrig skulle få allvarliga och långvariga huma-
nitära konsekvenser. Det är inte möjligt att bygga upp en
beredskap som meningsfullt skyddar befolkningen mot dess
verkningar. Det enda verkningsfulla skyddet är att kärnva-
pen inte används och att de avskaffas.
Du kan bidra till det arbetet.
Innehållsförteckning
Vad är kärnvapen.........................................................................4
Vad händer när det smäller?........................................................6
Medicinska konsekvenser och effekter på människan...............8
Skyddsrum....................................................................................10
Räddningstjänst.............................................................................11
Sjukvård........................................................................................12
Konsekvenser över tid..................................................................13
Vad är kärnvapen?
Det finns två huvudtyper av kärnvapen. Den första är atombomben.
I atombomben sker frigörelsen av energi genom klyvning (fission) av
tunga atomkärnor, till exempel uran och plutonium.
Den andra bomben är vätebomben, även kallad termonukleär bomb.
I vätebomben sker frigörelsen av energi genom en sammanslagning
(fusion) av lätta atomkärnor, till exempel isotoper av väte.
Hur mäts sprängkraften?
Effekten av en kärnladdning mäts i den totala mängd energi som frigörs
vid explosionen. För att göra detta jämför man med sprängämnet trotyl
(TNT), ett konventionellt militärt sprängämne.
Kiloton (kt) – motsvarar 1 000 ton TNT (en miljon kilo trotyl)
Megaton (Mt) – motsvarar 1 000 000 ton TNT (en miljard kilo trotyl)
Typer av kärnvapen
Kärnvapen delas vanligtvis in i två huvudkategorier: strategiska och
taktiska. Skillnaden mellan dessa är räckvidden och vilken typ av mål de
är avsedda att användas mot.
Strategiska kärnvapen är avsedda för lång räckvidd och används för att
hota eller avskräcka hela stater, ofta genom att riktas mot större städer
eller centrala mål.
Taktiska kärnvapen har kortare räckvidd och är tänkta att användas
mot militära mål eller på slagfältet. Taktiska kärnvapen kallas ibland för
”mindre kärnvapen”. Det är dock missvisande, eftersom en kärnvapenex-
plosion – oavsett storlek – har en mycket stor förstörelsekraft. Taktiska
kärnvapen kan ha en sprängstyrka på över 300 kiloton TNT, vilket mot-
svarar fler än 20 Hiroshimabomber.
Kärnvapen i världen idag
För närvarande (mars 2026) är det nio länder i världen som har kärn-
vapen - Frankrike, Kina, Indien, Israel, Nordkorea, Pakistan, Ryssland,
Storbritannien och USA.
Det går inte att säga exakt hur många kärnvapen som finns i världen
men enligt Federation of American Scientists, FAS, finns det cirka
12 300 kärnvapen. USA och Ryssland äger ungefär 90 procent av dem.
Cirka 2 100 av världens kärnvapen, i Frankrike, Ryssland, Storbritannien
och USA, står redo att avfyras inom loppet av några minuter, så kallad
”high alert”.
Den totala sprängstyrkan av världens kärnvapen
motsvarar ungefär 146 000 Hiroshimabomber.
Bomben som fälldes över Hiroshima 1945 hade en
sprängstyrka på cirka 15 kiloton TNT. Moderna kärnva-
pen har ofta en sprängstyrka på mellan 100 och 500
kiloton, och vissa kan vara ännu kraftfullare.
45
Vad händer när det smäller?
Värmestrålning
När ett kärnvapen detonerar frigörs enorma mängder energi på en bråkdel av en
sekund. Explosionen börjar med ett intensivt ljussken och extrem värmestrål-
ning som sprids snabbare än man kan reagera. Den kan blända människor,
orsaka allvarliga brännskador på bar hud och antända byggnader och material
flera kilometer bort.
Mycket nära detonationspunkten är temperaturen så hög att människor och
föremål förångas eller brinner upp på ett ögonblick, medan brännskador längre
bort blir svåra och kräver omfattande vård.
Tryckvåg
Kort efter ljus- och värmestrålningen kommer tryckvågen som är extremt kraf-
tig och breder ut sig med en hastighet av flera hundra kilometer i timmen.
Tryckvågen slår sönder byggnader och konstruktioner flera kilometer bort, och
människor nära detonationen kan dö omedelbart av övertrycket. Även längre
bort kan tryckvågen orsaka lungskador, inre blödningar och krosskador. Föremål
slungas runt med sådan kraft att de blir dödliga projektiler.
Radioaktiv strålning
Radioaktiv strålning gör kärnvapen särskilt farliga jämfört med konventionella
sprängladdningar. Direkt vid detonationen frigörs gammastrålning och neutro-
ner som kan ge omedelbara skador på människor, djur, miljö och elektronik.
Mycket höga doser nära explosionen är omedelbart dödliga, medan lägre doser
längre bort kan orsaka akut strålsjuka med illamående, blödningar, infektioner,
organsvikt och ofta död inom dagar till veckor.
Strålning kan också skada arvsmassan och öka risken för cancer och foster-
skador.
Efter detonationen fortsätter faran i form av radioaktivt nedfall. Nedfallet kan
spridas långt med vinden och kontaminera mark, vatten, livsmedel och byggna-
der.
Människor kan skadas både genom direkt kontakt med stoft och genom att
förtära kontaminerade livsmedel och drycker. Nedfallet kan göra stora områden
obeboeliga i generationer.
Elektromagnetisk puls
En kärnvapenexplosion ger dessutom upphov till en elektromagnetisk puls
(EMP) – ett kraftigt elektromagnetiskt fält som kan slå ut elnät, elektronik,
kommunikationssystem och satelliter över stora områden. Utan elektricitet
blir samhällen extremt sårbara, eftersom el, vatten, sjukvård, internet, GPS och
transporter kan kollapsa.
Följderna för människor och miljö är förödande. Förutom de omedelbara döds-
fallen leder värmestrålningen till omfattande bränder som kan slås samman till
eldhav, vilket ytterligare ökar antalet skadade och döda.
Personer som söker skydd under markytan riskerar att omkomma av värme, syre-
brist eller giftiga rökgaser. Människor som ser explosionen direkt riskerar beståen-
de ögonskador från ljusskenet.
6
7
Medicinska konsekvenser och
effekter på människan
Skador vid en kärnvapenexplosion
Vid en kärnvapenexplosion är det framförallt tre skademekanismer, ofta i kombina-
tion, som dödar och skadar människor: tryckvågen, värmevågen och den radioak-
tiva strålningen.
Den kraftiga tryckvågen krossar människor och byggnader på flera kilometers
avstånd. Många får skador såsom frakturer, klämskador och blödningar när de
kastas mot föremål. Byggnader rasar och material som glassplitter och tegel flyger
runt.
Värmestrålningen orsakar svåra brännskador även längre bort från explosi-
onen. Temperaturen är så hög att många får fullhudsbrännskador, den svåraste
graden av brännskada, på all bar hud. Brännskador är den typ av skada som tar
flest liv vid en kärnvapenexplosion.
Den radioaktiva strålningen är närmast explosionsplatsen omedelbart död-
lig. På längre sikt kommer många som utsätts för en lägre dos strålning att dö av
akut strålsjuka eller sekundäreffekter som blödningar, infektioner och cancersjuk-
domar.
Hur skadar strålningen kroppen?
En av de största skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är
strålningen.
Strålning skadar kroppens celler genom att slå sönder deras DNA. Celler kan
ibland reparera skadorna, men felaktiga reparationer kan leda till cancer. Vid
höga stråldoser dör cellerna helt. Vävnader där celler förnyas snabbt, som ben-
märg med blodbildande celler och mag-tarmkanal, är särskilt känsliga.
Efter en kärnvapenexplosion sprids radioaktiva partiklar i luften och faller
ner över stora områden. Människor kan exponeras genom direkt kontakt med
radioaktivt nedfall, förorenat vatten eller mat, till exempel mjölk från kor som
betat kontaminerat gräs.
Strålning mäts i Gray (Gy) som anger absorberad dos och Sievert (Sv) som
anger strålningens biologiska effekt på kroppen. 1 Sv kan orsaka akut strålska-
da. Dödlig helkroppsdos är cirka 3–5 Sv. Effekterna kan drabba människor
långt från explosionsplatsen.
8
9
Skyddsrum
Skyddsrum finns i varierande storlek och standard och är placerade i bland
annat bostadshus, kontorsfastigheter, industrier och skolor. I större städer finns
även särskilda befolkningsskyddsrum med plats för många människor.
Vid en kärnvapenexplosion finns inget helt säkert skydd. Skyddsrummen är
normalt inte konstruerade för att tåla en direktträff av en bomb, men kan ge ett
gott skydd vid explosioner i närheten. Skyddsrum som ligger tillräckligt långt
från detonationen kan ge ett visst, tillfälligt skydd mot strålning. En vistelse i
skyddsrum kan bli långvarig, och det kan vara svårt att avgöra när det är säkert
att lämna utrymmet.
Räddningstjänst
Information efter en kärnvapenexplosion kommer att vara mycket bristfäl-
lig. Skadeverkningar och radioaktivt nedfall kan inte överblickas, och initiala
stråldosprognoser kan vara fel. Vid en detonation i eller nära en tätort förväntas
tusentals döda och skadade, samtidigt som omfattande byggnadsras och skadad
infrastruktur försvårar framkomligheten.
Räddningstjänsten kan vara direkt drabbad och behöva prioritera eget strål-
skydd. Egen indikerings- och dosmätningsförmåga är avgörande för att kunna
verka säkert i området. Tillresta resurser måste arbeta sig in i katastrofområdet
under osäkra förhållanden.
Stråldoshastigheter kan variera kraftigt, vilket kräver kontinuerlig uppföljning
av doshastighet, vistelsetid och hur länge insatser kan pågå innan gränserna
uppnås.
Situationen kommer att vara kaotisk men kan delvis likna räddningstjänstens
vardag idag. Den stora skillnaden är omfattning, informationsbrist och svårig-
heten att arbeta i potentiellt livshotande stråldosmiljöer.
På Myndigheten för civilt försvars hemsida kan du läsa
mer om skyddsrum och se en karta där du kan se var ditt
närmaste skyddsrum är beläget.
Skyddsrum är markerat
med denna symbol.
10
11
Bilden är tagen 1992 utanför Tjelya-
binsk, västra Sibirien, vid ett sjösystem
som blivit kontaminerat av Sovjetunio-
nens kärnvapenprogram.
Informationen kommer från Foi:s rapport Kärnvapenscenario för
räddningstjänst. Den kan du läsa på deras hemsida.
Sjukvård
Vid en kärnvapenexplosion med en sprängkraft på 100 kiloton över Stockholm
skulle sjukvården kollapsa. Ungefär 250 000 människor skulle skadas och
90 000 avlida omedelbart.
Det enorma antalet skadade och den stora omfattningen på skadorna som
uppstår på bara några minuter efter en kärnvapenexplosion ställer extrema krav
på sjukvården.
Skadepanoramat skulle vara komplext och oöverskådligt med kombinationer av
bränn-, strålnings- och mekaniska skador. Behovet av akut smärtlindring och
stabilisering av kritiskt skadade patienter kan överstiga de resurser som finns
tillgängliga under initiala insatsperioden.
Även grundläggande åtgärder, såsom första hjälpen och stabilisering av patien-
ter, skulle bli svårare att genomföra i det initiala skedet.
En betydande del av stadens cirka 11 400 läkare och 23 800 sjuksköterskor
beräknas drabbas av skador eller dödas. Varje överlevande vårdpersonal skulle
behöva ansvara för ett oöverskådligt antal patienter. Majoriteten av sjukhus och
vårdinrättningar skulle förstöras eller bli obrukbara.
Skador på vägar, broar och annan infrastruktur skulle försvåra transporter av
patienter och insatser från vårdpersonal. Radioaktivt nedfall och strålningsris-
ker skulle ytterligare begränsa möjligheten till insatser under de initiala dagar-
na.
Logistiska utmaningar inkluderar också brist på medicinska förnödenheter,
skyddsutrustning och tillgång till funktionell kommunikation mellan vården-
heter.
270 AV 300
LÄKARE DOG ELLER
SKADADES I HIROSHIMA
12
Röda korsets sjukhus i Hiroshima var
ett av få sjukhus som stod kvar efter
att USA:s atombomb ödelade
staden den 6 augusti 1945.
Konsekvenser över tid
Kärnvapen får även långsiktiga effekter. De massiva explosioner som dagens
moderna kärnvapen medför kan föra upp tillräckligt med damm, aska och sot i
luften för att påverka det globala klimatet.
Växtlighet och marint liv påverkas negativt. Öppna vattentäkter, som utnytt-
jas för vattenförsörjning, skulle förorenas av radioaktivt nedfall och vattnet bli
livsfarligt att dricka.
Även ett mindre kärnvapenkrigkrig riktade mot städer och industriområden
skulle utlösa eldstormar, som i sin tur skulle släppa ut stora mängder sot i den
övre atmosfären.
Sotpartiklarna i röken hettas sedan upp av solen och stiger upp till stratosfären,
alltså den del av atmosfären där ozonlagret finns. Soten stannar kvar i många
år, blockerar solljuset och kyler ner planeten – en köldperiod som kommit att
kallas kärnvapenvinter. Effekten kan jämföras med ett gigantiskt vulkanutbrott.
Atomvinter
Av alla de otaliga skador som kärnvapenkrig orsakar kan kärnvapenvinter vara
den allvarligaste. Utöver avsaknad av sol skulle nederbörden förändras drastiskt
och ozonlagret förtunnas med ökad mängd farlig UV-strålning med ökade
cancerfall som resultat.
Den globala nedkylningen av planeten skulle vara i flera år och få enorma
konsekvenser för jordbruk och vår livsmedelsproduktion. Beroende på omfatt-
ningen av kärnvapenkriget skulle mellan 200 miljoner och över fem miljarder
människor dö av svält på grund av minskade globala skördar. Därmed skulle
mer än tio gånger fler människor dö av svält jämfört med antalet direkta döds-
fall.
Livsmedel, skördeminskning och sjukdomar
Handelsrestriktioner och brist på bränsle och gödningsmedel skulle i sin tur
förvärra situationen och få livsmedelsmarknaderna att kollapsa. Livsmedelsför-
sörjningen för miljarder människor världen över skulle i så fall vara i fara. De
lager med spannmål som finns skulle inte räcka långt.
En enorm hungersnöd skulle råda och minskande matreserver skulle leda till
konflikter inom och mellan länder med stora flyktingströmmar och eventuellt
epidemier som följd.
Skördeminskningen skulle inte drabba alla länder på samma sätt utan slå olika
hårt. Sverige hör till de länder i världen som skulle drabbas allra värst av en
sådan utveckling. Anledningen är dels att den svenska spannmålsproduktionen
beräknas kollapsa på grund av mängden sot, och dels att Sverige importerar
mycket livsmedel.
14
15
Krig tar människoliv. Men i krigssituationer kan modern sjukvård och
läkare fortfarande rädda många. Vid ett kärnvapenkrig försvinner
den möjligheten. Vid ett kärnvapenkrig försvinner alla möjligheter.
Därför arbetar vi för att avskaffa kärnvapen, innan de används igen.
Stöd oss i vårt arbete:
Swish 123 901 0901, bankgiro 901-0901
OM SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Om kärnvapenhotet
blir verklighet
Mars 2026
www.slmk.org
info@slmk.org
All information är hämtad från laromkarnvapen.se, rapporten ”Förebygga är enda
medicinen”, mcf.se och foi.se.
