Text från PDF
Är detta slutet för NPT?
Rapport från översyns
konferensen av icke
spridnings avtalet
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Ny rapport om
kärnvapens klimat
konsekvenser
Fler banker öppnar
upp för investeringar
i kärnvapen
NR 183 JULI 2026 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
VAD TYCKER PARTIERNA
OM KÄRNVAPEN?
Riksdagspartierna ger svar om deras inställning
till kärnvapen inför höstens val
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Clara Gullman Levin,
Nils Rodhe och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design
TRYCK: Kreativ Reklam
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i oktober 2026.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
30 augusti 2026.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
LinkedIn: Svenska Läkare mot Kärnvapen
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen utkommer till alla medlemmar i
Danske Læger mod Kernevåben,
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Riksdagsenkät 2026: Så tycker partierna
om kärnvapen
Är detta slutet för NPT? Rapport från
översynskonferensen av ickespridnings
avtalet
9 Statsvetare Jenny Madestam kommenterar
riksdagspartiernas enkätsvar
12 Notiser
14 Krønike: Er dette enden på det danske forbud mod
atomvåben i fredstid?
INNEHÅLL #183
4
10
Trycksak
3041 0417
S
V
A
N
E
N
M
Ä
R
K
T
Årsmöte 21/11 i Stockholm
Motioner ska vara inne senast 26 september.
Valberedningen söker nya styrelseledamöter.
Vill du nominera någon eller dig själv till styrelsen?
Kontakta valberedningen: leonore.wide@outlook.com
I
juni 2026 är verkligheten ett dissonant ackord.
Mot försommarens ljuvliga dofter, skimrande
ljus, fågelsång och slösande blomning skär sig
nyheterna från den verklighet som människor
skapar – eller snarare raserar och förgör. De
plantor mänskligheten med möda och ömhet förädlat
och vårdat får tyna i brist på omsorg eller förgiftas
och rycks aktivt bort. Avtal och överenskommelser
avslutas, sägs upp, bryts och ignoreras. Förtroende
och tillit förtvinar. Hat, rädsla och fiendebilder är som
invasiva ogräs som växer ohejdat.
De riktigt giftiga som vi trodde
var utrotade sticker upp överallt.
Kapprustning och positiva tankar
om kärnvapen dyker upp på de
mest oväntade ställen.
Icke-spridningsavtalet finns
förvisso formellt kvar – vilket är
viktigt – men kärnvapenstaterna
lägger inte två strån i kors för
att uppfylla sina åtaganden att
nedrusta, tvärt om moderniserar
och utökar de sina arsenaler,
erbjuder sig att placera ut dem i fler länder och allt
fler icke-kärnvapenstater förflyttar sig till en skuggzon
där de inte lämnat avtalet men genom agerande och
uttalanden försvagar och underminerar avtalets anda.
Sveriges utrikesminister åkte inte ens till FN för att
delta i på den just avslutade översynskonferensen. När
länder som Sverige nu talar om att kanske tillåta att
amerikanska eller franska kärnvapen placeras här går
det rakt emot avtalets syfte – att förhindra spridning av
kärnvapen.
Att överlåta kärnvapnen till andra stater vore ett
solklart brott mot avtalet. Utan en öppen demokratisk
diskussion överväger Sverige alltså att i vårt land tillåta
massförstörelsevapen som är helt oanvändbara som
försvar utan endast kan orsaka förödelse. Istället gör
de oss till mål och vapnen som kontrolleras av Trump
och kanske även Frankrikes nästa president som kan
bli Le Pen eller Bardella. Liknande diskussioner förs i
många länder.
SIPRI:s rapport för i år visar den iskalla san-
ningen, ökning av antal kärnvapen och att vapnen
roll stärks i allt fler länder. Trösklarna för när de kan
användas blir allt lägre.
Kombinationen av fler vapen, fler länder som ser
dem som användbara, eller rent av nödvändiga och
ett förrädiskt språkbruk där man talar om användbar-
het, slagfältsbomber, små kärnvapen,
begränsad taktisk och enstaka attack
är mycket farlig – särskilt som vi ser
att fakta om vad kärnvapen faktiskt är
och gör saknas i samtalen.
Vårt jobb fortsätter. Om och om
igen måste vi berätta sanningen – vad
som händer när kärnvapen exploderar.
Direkt, dagar och veckor efter, men
också på längre sikt. Vi måste berätta
att meningsfull sjukvård inte kommer
att finnas, att effekten inte bara är
något kortvarigt lokalt. Vi måste sprida
kunskapen om klimatpåverkan med svält som kan
döda miljarder.
Vi måste också berätta om människans skörhet,
hur dåligt vi fungerar under hot, stress, när vi är trötta,
hamnar i grupptänkande eller saknar rätt information.
Som hjälp i arbetet finns nytillskott i form av den
alldeles utmärkta skriften ”Den sista vintern” och
information inför valet i form av en utmärkt valguide.
Bra att ha som underlag för oss själva och i samtal och
debatter med politiker.
Vi vet att vårt arbete spelar roll och inte är för-
gäves! Vi underhåller, odlar och utvecklar kunskap,
relationer och hopp. Vi fortsätter dela små sticklingar
och frön av kontakter och insikter och ser till att det
värdefulla inte dör ut. Och det som slängts på kom-
posten kan kanske bli till ny näring?
■
Blomningstid
i skuggan av
kärnvapnen
”
Hat, rädsla och
fiendebilder är
som invasiva
ogräs som växer
ohejdat.
Vendela Englund Burnett
Ordförande
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
4
K
ärnvapen har under de senaste åren
fått ökad uppmärksamhet i svensk
offentlig debatt, inte minst till följd
av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina
samt Sveriges inträde i Nato och det efterföl-
jande DCA-avtalet. Mot denna bakgrund vill vi
i Svenska Läkare mot Kärnvapen inför riks-
dagsvalet 2026 ta del av hur partierna ställer
sig i centrala frågor som rör kärnvapen.
Bör Sverige ha en lagstift ning
som förbjuder kärn vapen på svenskt
terri torium?
JA
NEJ
S: Vi har varit tydliga med detta från första stund
när vi ansökte om Natomedlemskap. I likhet med
övriga nordiska länder ska vår policy vara att inte
tillåta kärnvapen på svenskt territorium i freds-
tid. Det finns det också en bred politisk överens-
kommelse om i Sveriges riksdag. Någon särskild
lagstiftning om detta är inte nödvändig eftersom
Sveriges Natomedlemskap inte innebär någon
överlåtelse av beslutanderätt. Sverige råder helt
och fullt över sitt territorium.
SD: En sådan lagstiftning skulle kunna under-
gräva Natos strategiska avskräckning.
M: Såväl konventionell som nukleär avskräck-
ning är nödvändig för att minska risken för krig
eller att bli utpressad av kärnvapenländer så som
Ryssland.
C: Den breda blocköverskridande politiska enig-
heten om att Sverige inte ska ha kärnvapen på
vårt territorium i fredstid är vår starkaste garant.
Denna tydliga linje är välkänd och respekterad av
våra allierade. Vi ser i dagsläget inte att en särskild
lagstiftning skulle tillföra mervärde, då den poli-
tiska viljan redan är otvetydig.
V: Vi tycker att Sverige ska anta en nationell lagstift-
ning som förbjuder införsel, lagring och transitering
av kärnvapen på svenskt territorium i både freds-
och krigstid. Detta har vi motionerat om i riksdagen.
KD: Nej. Vi ser, precis som Norge och Danmark,
inte att det finns något behov av en sådan lagstift-
ning. Det finns vare sig ambitioner, förväntningar
eller en efterfrågan från såväl oss själva som våra
allierade om att placera kärnvapen i Sverige. Den
svenska linjen är väl känd och förankrad.
MP: Vi vill förbjuda kärnvapen på svensk mark i
både fred- och krigstid.
L: Sverige bör inte införa en lag som förbjuder
kärnvapen på svenskt territorium. En sådan lag är
svårförenlig med försvaret av vår frihet inom Nato.
I krigstid kan situationer uppstå där Sverige kan
behöva delta i gemensam kärnvapenavskräckning
med våra allierade. Därför vill vi inte uttrycka några
förbehåll mot allierades kärnvapen på svensk mark.
Bör Sverige tillåta tillfällig statio-
nering eller transit av kärn vapen vid
en kris eller konflikt?
JA
NEJ
S: Överenskommelsen som vi har slutit brett i
riksdagen gäller i fredstid. I krigstid är det övergri-
pande målet alltid att försvara Sveriges territoriella
integritet, vår demokrati och nationella oberoende.
SD: Detta kan vara nödvändigt för en trovärdig
icke-konventionell avskräckning i Nato.
?
Enkät 2026
Så tycker riksdagspartierna
om kärnvapen
?
VALSPECIAL
M: Vi är beredda att göra det som behövs för
att säkra försvaret av Sverige och våra allierade.
Oavsett om det råder fred, kris eller krig är det
dock alltid Sverige som suveränt beslutar om
detta.
C: Vi vill inte ha kärnvapen på svensk mark i
fredstid. I en krigssituation måste varje land
fatta de beslut som krävs för att försvara sin
frihet och sitt territorium. Vilka försvarsåtgär-
der en svensk regering bör vidta i ett extremt
läge där rikets överlevnad står på spel, kan inte
på förhand bindas upp eller avslöjas, det skulle
dessutom försvaga vår avskräckningsförmåga.
Den hållningen delas av både Norge och Dan-
mark.
V: Vi vill tvärt om att Sverige antar en nationell
lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och
transitering av kärnvapen på svenskt territorium
i både freds- och krigstid.
KD: Vi utesluter inga åtgärder som kan tjäna
Sveriges säkerhet i krigstid, inklusive kärnva-
pen på svensk mark. Den tröskelhöjande och
avskräckande effekten av denna typ av vapen är
samtidigt generellt inte beroende av var de finns,
så länge som de finns i Europa. Det vill säga
nyttan av att ha dem just i Sverige, om de redan
finns på andra platser i Europa, kan betraktas
som begränsad.
MP: Lagstiftningen vi förespråkar skulle även
hindra detta. Vi vill att Sverige och Norden ska
förbli en kärnvapenfri zon.
L: Vår ingång är att Sverige ska vara en trovärdig
och konstruktiv allierad inom Nato och vara en
nettobidragare av säkerhet i vårt närområde.
Sverige behöver kraftigt rusta upp det konven-
tionella försvaret, såväl som samarbeta med våra
allierade vad gäller den nukleära avskräckning-
en. Därför vill Liberalerna inte uttrycka några
förbehåll mot allierades kärnvapen på svensk
mark.
Bör Sverige underteckna och
ratificera Treaty on the Prohibition
of Nuclear Weapons (TPNW)?
JA
NEJ
S: Vi vill ha ett globalt kärnvapenförbud. Det
av görande arbetet för en kärnvapenfri värld går
genom att stärka icke-spridningsfördraget och öka
kärnvapen makternas vilja till ömsesidig nedrust-
ning. Vår målsättning är att Sverige på sikt ska an-
sluta sig till TPNW. Som observatör till TPNW ska
Sverige aktivt bidra till att konventionen utvecklas
så att den blir så effektiv som möjligt, vinner stöd
globalt och leder till verklig nedrustning.
SD: Ett undertecknande skulle vara svårförenligt
med Sveriges Natomedlemsskap.
M: Sverige har under såväl den rödgröna regeringen
som nuvarande regering valt att lägga fokus på NPT-
avtalet och Stockholmsinitiativet för kärnvapen-
nedrustning. Vi har också, från september 2025 och
för två år framåt, tagit på oss en ledar roll för att
främja det fullständiga provstoppsavtalet för prov-
sprängningar av kärnvapen (CTBT).
C: TPNW riskerar att försvaga och splittra det glo-
bala nedrustningsramverket, icke-spridnings avtalet
NPT. Det är ett ineffektivt verktyg för faktiskt
nedrustning, då konventionen saknar stöd från
kärnvapenstaterna och de flesta Nato-länderna. Det
finns även säkerhetspolitiska hänsyn som talar emot
TPNW.
V: Sverige bör omedelbart signera FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen. Vi befinner oss i en tid
där kärnvapnens betydelse ökar. Den utvecklingen
måste vändas. Världen behöver en global kärnvapen-
nedrustning och där är TPNW ett viktigt verktyg.
KD: Sverige är en del av Natos kärnvapenparaply
vilket utgör en central del av alliansens avskräck-
ning. Ett kärnvapenförbud skulle vidare vara direkt
kontraproduktivt då det skulle underminera icke-
spridningsavtalet. Det skulle innebära att vi övergår
från en norm som tillåter fem erkända kärnvapen-
makter till en helt ny norm som i prak tiken likställer
USA, Frankrike och Storbritanniens kärnvapenin-
nehav med Nordkorea eller Iran. En sådan ordning
skulle göra världen betydligt mer osäker.
?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
6
MP: Att kärnvapenfria stater går med i TPNW är
en viktig strategisk handling för att skapa förut-
sättningar för nedrustning i en tid då normen
mot kärnvapen försvagas. Det är dessutom vår
skyldighet enligt icke-spridningsavtalets (NPT)
att bidra till förhandlingar om nedrustning.
L: Detta hade varit oförenligt med vårt Nato-
medlemskap, vilket är vårt viktigaste skydd mot
Putins Ryssland. Nato är ytterst en kärnvapenal-
lians, och förmågan att använda kärnvapen är
viktigt för att avskräcka såväl kärnvapen- som
konventionella angrepp.
Bör Sverige tydligt deklarera att
man aldrig accepterar användning av
kärnvapen, oavsett omständigheter?
JA
NEJ
S: Som medlem i Nato ställer sig Sverige bakom
Natos hela politik inklusive försvar som bygger på
en kombination av militära förmågor där kärnva-
penavskräckning för att bevara fred ingår som en
del. Kärnvapenkapaciteten betraktas primärt som
ett politiskt vapen och står i högre grad än kon-
ventionella förmågor under politisk kontroll även
i tider av kris och krig. Nato äger inga egna kärn-
vapen och USA:s, Storbritanniens och Frankrikes
kärnvapen är nationella tillgångar.
SD: Detta är inte förenligt med Natos kärnvapen-
avskräckning.
M: Vi lägger inte in några restriktioner för att
vara trovärdiga i vår avskräckningsförmåga.
C: Kärnvapen ska avskräcka men inte användas.
Vår säkerhetspolitiska verklighet är att Ryssland
har kärnvapen både för att hota och utpressa. Vi
måste ta höjd för att upprätthålla en trovärdig
kärnvapenavskräckning. Detta för att förhindra
Ryssland från att någonsin använda sina kärn-
vapen. Det skulle få katastrofala humanitära
konsekvenser som vi arbetar för att de aldrig
någonsin blir verklighet.
V: Kärnvapen är ett fruktansvärt massförstörelse-
vapen. Istället bör Sverige arbeta för en global
kärnvapennedrustning och omgående signera
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
KD: Kärnvapenavskräckning utgår i grunden från
att konsekvenserna av användning skulle bli så
förödande att ingen kärnvapenstat vill riskera att
det händer, vare sig genom kärnvapenanvänd-
ning eller konventionellt krig mot en annan
kärn vapen stat. Vetskapen om att ett kärnvapen-
angrepp kommer att besvaras med samma mynt
är i sig vad som minimerar riskerna för att det
överhuvudtaget kommer att ske. En deklaration
skulle därför i praktiken gör kärnvapenavskräck-
ningen tandlös.
MP: Sverige står bakom Natos avskräckning
som medlem i alliansen. Men vi anser att Nato-
medlemskapet aldrig får bli ett skäl att tystna om
eller acceptera kärnvapnens enorma och omänsk-
liga konsekvenser. Vi vill att Sverige är en tydlig
och stark röst för nedrustning och internationella
initiativ som minskar kärnvapnens roll med målet
om en kärnvapenfri värld.
L: Att undvika kärnvapenkrig bygger på mot-
ståndarens uppfattning att vi i Nato ytterst är
villiga att använda kärnvapen, i defensivt syfte.
Vi kan inte bakbinda oss själva genom sådana
uttalanden, det hade varit att ge Putin ett frikort
att fortsätta hota med kärnvapen utan att frukta
något gensvar. Det är att lämna walkover.
Anser ni att Natos kärn vapen-
avskräckning ökar eller minskar
Sveriges säkerhet?
Ökar
Minskar
S: Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och
Nato starkare. Det är viktigt för att stärka vår ge-
mensamma och Sveriges säkerhet i ett försämrat
omvärldsläge och för att upprätthålla en trovärdig
avskräckningsförmåga genom det gemensamma
försvaret.
SD: Kärnvapenavskräckningen ökar Sveriges
säker het genom att priset en angripare får betala
för ett angrepp blir avsevärt högre.
M: Vår bestämda uppfattning är att en trovärdig
avskräckningsförmåga minskar risken för angrepp.
?
?
C: Vi kommer alltid värna Sveriges säkerhet. Vi
befinner oss i en turbulent tid, det är därför hög
tid att EU fördjupar sitt samarbete och stärker
Europas försvarsförmåga. En trovärdig europeisk
avskräckning inom ramen för Nato är en viktig
del i detta. Som medlem i Nato omfattas Sverige
redan idag av alliansens samlade avskräckning,
vilket inkluderar kärnvapenparaplyet. Den trans-
atlantiska länken och USA:s säkerhetsgarantier
är centralt för att möta hotet som kommer från
Ryssland.
V: Fler kärnvapen gör inte världen säkrare. Istället
behövs en global kärnvapennedrustning med bin-
dande avtal. Sverige bör omgående signera FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen.
KD: Natos kärnvapenavskräckning har varit
en starkt bidragande faktor till att Nato blivit
världshistoriens mest framgångsrika försvarsal-
lians, där snart 77 år har passerats utan att ett
konventionellt storskaligt angrepp inletts mot en
medlemsstat. Risken för kärnvapenkrig behöver
hanteras inom ramen för icke-spridningsavtalet,
med b.la bilaterala avtal om arsenalbegränsningar
respektive ett hårt arbete för att hindra nya stater
från att anskaffa kärnvapen.
MP: En enda kärnvapendetonation skulle få
oöverblickbara konsekvenser i form av humani-
tärt lidande och förstörd miljö, och dessa enorma
effekter måste vi fortsätta lyfta i debatten såväl
som inom Nato. Men låt oss betona att det inte är
en helt enkel fråga att svara på givet att Ryssland
har kärnvapen som de hotar med att använda. Att
ensidigt rusta ned Natos kärnvapen just nu står vi
inte bakom. Men generellt ser vi inte att kärnva-
pen ökar säkerheten - varken för Europa eller för
resten av världen.
L: Det ökar definitivt Sveriges säkerhet. Ukraina
är det tydligaste exemplet på vad som kan hända
när ett land ger upp sin kärnvapenarsenal, som
landet gjorde 1994 i utbyte mot säkerhetsgaran-
tier från Ryssland. Idag vet vi vad de garantierna
var värda och att Ryssland förmodligen aldrig
angripit Ukraina om de haft trovärdig kärnvapen-
förmåga.
Anser ert parti att den franska
kärnvapenförmågan utökas över
Europa och Sverige går i linje med
icke-spridningsavtalet?
JA
NEJ
S: Vi beklagar Frankrikes beslut att utöka sin kärn-
vapenarsenal. När kärnvapenhotet återigen växer
ska Sverige fortsätta att bidra i arbetet för en ömse-
sidig nedrustning mellan kärnvapen makterna.
SD: Ja, i och med att Frankrike kommer behålla
ägandet och teknisk kontroll över kärnvapnen.
M: Sverige kan fortsatt agera som suverän stat och
arbeta i linje med icke-spridningsavtalet.
C: Vi skulle vilja se att de franska kärnvapnen
likt de brittiska blir en del av Natos kärnvapen-
planering. Men att utöka ett kärnvapenparaply är
inte detsamma som att sprida kärnvapen. Det är
således förenligt med att vare sig sprida vapen eller
teknologi enligt icke-spridningsavtalet NPT. Cen-
terpartiet har sagt ja till icke bindande samtal med
Frankrike men resultatet av samtalen avgör hur
vi ställer oss till detta. Centralt är att värna Natos
artikel 5 och det amerikanska kärnvapen paraplyet.
V: Icke-spridningsavtalet handlar om att begränsa
kärnvapnen, inte utöka dem. Avtalet innebär bl.a.
att kärnvapenstaterna inte ska överlåta kärnvapen
till andra stater och kärnvapenfria stater är bundna
att inte ta emot eller skaffa kärnvapen.
KD: En eventuell fransk utplacering av kärn vapen
i de europeiska länder som skulle välkomna
detta ligger, precis som gällande de amerikanska
kärnvapnen som redan är placerade i fem europe-
iska länder, inom ramen för icke-spridningsavtal.
Grundfrågan berör kontroll, och så länge denna
bibehålls och inte överlåts av den erkända kärnva-
penstaten kan det ej anses bryta mot NPT.
MP: Det går absolut att argumentera för att en
delning av franska kärnvapen strider mot andan i
NPT. Det är dock mycket som ännu är oklart om
vad den ”fördjupade dialogen” ska leda till i prak-
tiken, och huruvida det rent juridiskt strider mot
NPT behöver därför undersökas närmare.
?
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
8
L: Regeringen har inlett dialog med Frankrike
om ett utökat samarbete kring kärnvapenför-
mågan, det är bra. Europa behöver ta ett större
ansvar för vår egen säkerhet och utöka vårt
oberoende gentemot Trumps USA. Exakt hur
en sådan utökning hade kunnat ske är inte klart
ännu.
Ska Sverige driva en linje inom
Nato som syftar till att minska kärn-
vapnens roll i alliansen?
JA
NEJ
S: Sverige ska verka för ömsesidig kärnvapen-
nedrustning. Världen behöver färre kärnvapen,
inte fler. Vi vill att Sverige i Nato ska driva på
för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för
folkrätten och mänskliga rättigheter.
SD: Vi ser snarare behovet av att agera kraftfullt
i det nuvarande försämrade säkerhetsläget och
ett stort behov av att stärka kärnvapenavskräck-
ningen. Nato är underlägset Ryssland vad gäller
taktiska kärnvapen, både kvan titativt och kva-
litativt och det är den kategori kärnvapen som
utgör det största hotet mot Sverige.
M: Rysslands aggression och det mycket
osäkra omvärldsläget har visat att vi måste ha
öppningar för allting som kan säkra Sveriges
och försvarsalliansens överlevnad och säker-
het. Häri ingår kärnvapen som det yttersta
avskräckningsverk tyget.
C: Sverige ska absolut driva en linje inom Nato
som syftar till att minska kärnvapnens roll i al-
liansen. Vi ser inte medlemskapet som ett hinder
för nedrustningsarbete, utan tvärtom som den
mest effektiva plattformen för att kunna påverka
och uppnå resultat. Centerpartiet vill aktivt ar-
beta för att minska kärnvapnens roll och risker
genom att höja trösklarna för kärnvapenanvänd-
ning, bygga allianser med likasinnade, stärka
icke-spridningsavtalet och främja förtroendeska-
pande åtgärder.
V: Sverige bör ta alla tillfällen att inom Nato
markera mot användningen av kärnvapen. Till
exempel genom att inte delta i övningar som
inkluderar användningen av kärnvapen och att
inte ingå i Nuclear Planning Group.
KD: Sverige ska, oberoende av i vilket samman-
hang det sker, arbeta emot kärnvapenspridning
och för stabilitet och kontroll mellan erkända
kärnvapenstater. Ett långsiktigt mål bör även vara
en begränsning av kärnvapenarsenalerna som ett
sätt för att minska riskerna. Detta får dock aldrig
ske till priset av att diktaturer tillåts ha fördelar
i kärnvapenförmåga, vilket medför att dessa kan
utöva kärnvapenutpressning mot demokratier.
Eftersom kärnvapenförmågan ytterst är en central
del av Natos avskräckning är det inget Sverige ska
motverka i sig.
MP: Dels vill vi att Nato ändrar sin kärnvapen-
doktrin till No first use, dels vill vi att Nato
prioriterar den konventionella förmågan och byg-
ger starka robusta samhällen. Det är så vi bygger
avskräckning som är krigsavhållande i Europa.
Nato bör också utöka förmågan till skydd mot
mindre kärnvapenattacker som idag är en för-
måga framför allt USA besitter.
L: Nato bör inte minska sin kärnvapenarsenal om
inte framför allt Ryssland gör det också. Så länge
aggressiva diktaturer har kärnvapen måste också
demokratier ha dem.
Hur ska Sverige agera om fler
länder (exempelvis i Europa) över-
väger att skaffa egna kärnvapen?
S: Vi vill se färre kärnvapen i världen, inte fler. Vi
står bakom ickespridningsavtalet, som förbjuder
spridning av kärnvapen till fler länder. Nedrust-
ning och icke-spridning av kärnvapen är en
central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering.
Normen mot användning och innehav av kärnva-
pen måste snarare förstärkas. En utveckling mot
att fler stater skaffar kärnvapen skulle innebära
enorma risker för ett förödande kärnvapenkrig
i framtiden. När kärnvapenhotet återigen växer
ska Sverige istället fortsätta att bidra i arbetet
för en ömsesidig nedrustning mellan kärnvapen-
makterna.
SD: Sverige ska fortsatt stödja icke-spridnings-
fördraget.
M: Sverige ska och agerar redan i linje med vårt
engagemang för ickespridning.
?
?
C: Sverige ska agera för att motverka och förhin-
dra att fler länder skaffar egna kärnvapen. Vi står
fast vid vår linje om icke-spridning och spridning
av kärnvapen skulle vara farligt och potentiellt
destabiliserande för hela Europa.
V: Sverige ska tydligt markera mot avskräckning
och användningen av kärnvapen. Istället bör
man driva att Norden ska vara en kärnvapenfri
zon och omgående signera FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen.
KD: Sverige ska stå bakom icke-spridningsavtalet
i såväl ord som handling och därigenom motver-
ka att nya stater anskaffar kärnvapen var än det
sker, inklusive i Europa. Sveriges fokus bör vara
att stärka europeisk kärnvapenavskräck ning inom
ramen för existerande erkända kärnvapenstater,
det vill säga Frankrike och Storbritannien.
MP: Ingen blir säkrare av fler kärnvapen – tvärt-
om ökar risken för katastrof. Sverige ska stå fast
vid en tydlig linje: pressa på för internationella
avtal, stärka icke-spridningsarbetet och driva på
för ömsesidig nedrustning. Säkerhet byggs till-
sammans, inte genom fler massförstörelsevapen.
L: Sverige ska verka för att begränsa spridningen
av kärnvapen, särskilt till aktörer som hotar fred
och säkerhet, såsom diktaturer och extremistiska
regimer. Men i ett försämrat säkerhetsläge kan vi
samtidigt konstatera att kärnvapenavskräckning
spelar en viktig roll för vår frihet. Utgångspunk-
ten bör dock inte vara att fler enskilda länder
i Europa utvecklar egna kärnvapen – en sådan
utveckling riskerar att underminera stabiliteten. I
stället bör Europas samlade avskräckning stärkas,
inom ramen för Nato och genom att befintliga
kärnvapenmakter som Frankrike kan ta ett större
ansvar.
E
nkäten visar att par-
tiernas syn på kärn-
vapen i hög grad följer
deras grundläggande säkerhets-
politiska riskbild. Miljöpartiet och
Vänsterpartiet utgår ifrån kärn-
vapnens humanitära konsekvenser och från en
juridisk-normativ nedrustningslinje. Därför
vill de ha förbud på svenskt territorium, stödja
TPNW och begränsa Sveriges deltagande i
Natos kärnvapenplanering. Deras ståndpunkt
bygger på antagandet att varje normalisering
av kärnvapen gör nedrustning svårare och ökar
risken för användning.
Socialdemokraterna och Centerpartiet försö-
ker förena svensk nedrustningstradition med
den nya rollen som Natomedlem. De vill mar-
kera mot spridning och för ömsesidig nedrust-
ning, men undviker bindande förbud som kan
minska handlingsfriheten i kris eller försvaga
Sveriges ställning i alliansen. De försöker
balansera påverkan inifrån Nato, men utan att
utmana Natos avskräckningsdoktrin i grunden.
Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokra-
terna och Sverigedemokraterna utgår tydligare
från Rysslandshotet och behovet av trovärdig
avskräckning. De menar att TPNW, no first use
eller svenska förbehåll signalerar svaghet och
minskar alliansens militära trovärdighet. Li-
beralerna betonar Europas ansvar för sin egen
säkerhet, Kristdemokraterna kontroll mellan
erkända kärnvapenstater och Sverigedemo-
kraterna behovet av stärkt avskräckning mot
ryska taktiska kärnvapen.
Framtiden för nedrustningen avgörs
därför inte av om partierna säger sig vilja
minska kärnvapenhotet, det gör nästan alla,
utan av vilken risk de prioriterar högst: risken
med kärnvapen eller risken med otillräcklig
avskräckning.
■
KOMMENTAR
”
Socialdemokraterna
och Centerpartiet försöker
förena svensk nedrustnings-
tradition med den nya rollen
som Natomedlem.
Detta är en förkortad version av
enkäten. Du hittar den fullständiga
versionen på vår hemsida www.slmk.org
eller via qr-koden nedan.
!
↑
Jenny Madestam är stats-
vetare verksam som lektor vid
Södertörns högskola och som
docent vid Försvarshögskolan.
Av Jenny Madestam
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
10
N
är världens länder samlades i slutet
av april på FN:s högkvarter i New
York för en fyra veckor lång översyn
av icke-spridningsavtalet (NPT) skedde det
mot bakgrund av ett mycket allvarligt säker-
hetspolitiskt läge. Redan från början stod det
klart att staterna stod långt ifrån varandra
och att förhandlingarna skulle bli hårda. Som
många hade förutsett avslutades konferensen
utan att något slutdokument kunde antas.
Svenska Läkare mot Kärnvapen var på
plats i New York den första veckan.
Sprickan mellan kärnvapenstaterna
och icke-kärnvapenstaterna är kan-
ske ingen nyhet, motsättningarna
har funnits länge och har i årti-
onden skapat frustration då inga
framsteg inom nedrustning görs.
Flera länder, främst från globala
syd, menade att kärn vapenstaterna
prioriterade sina egna perspektiv och intressen
på bekostnad av den globala säkerheten. Bland
annat uttryckte Malaysia oro över att kärnvapen-
staterna i allt högre grad tycks normalisera sitt
kärnvapeninnehav.
Normalisering av kärnvapen
Även i Sverige syns tydliga tecken på en nor-
malisering av kärnvapen. Sveriges förändrade
hållning till kärnvapen var tydligt märkbar
under dessa fyra veckors konferens. Bland annat
nämnde inte Sverige kärnvapnens humanitära
konsekvenser en enda gång i sina uttalanden,
vilket de i någon mån har brukat göra. Rädslan
att förknippas med FN:s konvention om förbud
mot kärnvapen, vilket har sin tydliga grund i
just kärnvapnens humanitära konsekvenser är
numera så stor att Sverige inte ens vågar säga
orden. Danmark gick däremot ännu längre och
hävdade att det inte råder någon vetenskaplig
enighet om de humanitära konsekvenserna av
användning av kärnvapen, ett uttalande som är
lika anmärkningsvärt som skrämmande.
När allt fler länder i Europa anser att kärn-
vapen är svaret på de säkerhetspolitiska hot
som vi står inför är det ett tydligt skifte. Flera
stater utanför vår region uttryckte att dessa
förändringar i policy bryter mot andan i icke-
spridningsavtalet. Sydafrika
betonade exempelvis att när
NPT förlängdes på obegrän-
sad tid 1995 betydde inte det
en rätt att inneha kärnvapen
eller att omfattas av ett kärn-
vapenparaply på obegränsad
tid. Mot denna bakgrund an-
ser vi att en ny utökad fransk
kärnvapenavskräckning och
en större fransk kärnvapen-
arsenal kan eller bör ses som något som strider
mot både avtalet i sig och dess anda.
Ifrågasättande av normen mot
kärnvapentester
Under översynskonferensen ifrågasatte kärn-
vapen staterna, med USA i spetsen, om det över-
huvudtaget existerar någon norm mot kärnvapen-
tester. Samtidigt, som för att understryka denna
tveksamhet, provsköt både USA och Ryssland
kärnvapenkapabla långdistansrobotar mitt under
konferensen. Därtill genomförde Ryssland och
Belarus kärnvapenövningar. I år kunde inte ens
medlemsstaterna enas om att uppmana de åter-
stående stater vars ratificering krävs för att det
fullständiga provstoppsavtalet (CTBT) ska träda i
kraft, att gå med i CTBT, vilket tidigare konferen-
ser kunnat.
Av Clara Gullman Levin och Josefin Lind
Är detta slutet
för NPT?
”
Sveriges föränd-
rade hållning till
kärn vapen var
tydligt märkbar.
Eftersom ett flertal stater ifrågasatte kärnvap-
nens humanitära konsekvenser kunde inte heller
staterna gemensamt erkänna de skador som
tidigare kärnvapentester har orsakat.
Slutdokumentet
Trots flera olika förslag, diskussioner och son-
deringar kunde inget slutdokument antas. Bland
annat innebar det att staterna inte ens kunde
återbekräfta tidigare överenskomna åtaganden.
Flera icke-kärnvapenstater framhöll med emfas
att en avsaknad av ett slutdokument inte får
tolkas som en urholkning av tidigare åtaganden,
även om det är precis vad kärnvapenstater och
några av deras allierade försöker göra.
Ordföranden för konferensen, ambassadör
Do Hung Viet från Vietnam, insåg att det inte
fanns någon mening att lägga fram ett slutdoku-
ment för omröstning eftersom han bedömde att
sprickorna mellan staterna skulle då riskera att
ytterligare fördjupas och få allvarligare konse-
kvenser.
Nästa översynskonferens kommer att
äga rum 2031. I sina avslutade kommentarer
noterade ordföranden att det då kommer ha
passerat 20 år utan att några konkreta resultat
har uppnåtts och att det är medlemsstaternas
ansvar att se till att NPT består, åtminstone
tills artikel VI om nedrustning har genomförts.
Men ett avtal är bara så starkt som dess
medlemsstater gör det och Sverige kunde inte
ens förmå sig att skicka sin utrikesminister för
att påvisa allvaret i världsläget, eller för avtalet
som regeringen säger sig värna.
Det är en besvikelse att staterna inte
lyckades enas om behovet av konkreta åtgärder
mot det växande kärnvapenhotet. Men även
om kärnvapenstaterna och deras allierande
undergräver avtalet behöver det dock inte
innebära slutet för NPT. Här har Sverige en
viktig roll att spela. Istället för att nedmon-
tera den svenska nedrustningsidentiteten och
gå in i dialoger om kärnvapendelning kan
Sverige välja att ta ansvar och värna avtalet
genom att stödja perspektivet om kärnvapnens
humanitära konsekvenser, stärka normen mot
provsprängning ar, sätta press på kärnvapen-
staterna om deras skyldigheter att nedrusta
och själva visa att Natomedlemskapet också
kan innebära att man verkar för nedrustning
och att sänka kärnvapnens roll i doktriner och
policies.
■
↑
På plats i New York
var Morgan Johansson
(S) och Jacob Risberg
(MP) som bland annat
träffade atombombs-
överlevare från Hiro-
shima och Nagasaki.
← Svenska Läkare mot
Kärnvapen represente-
rades av generalsekre-
terare Josefin Lind och
kommunikationsansvarig
Clara Gullman Levin.
→ FN:s generalsekre-
terare António Guterres
höll konferensens öpp -
ningsanförande och
påminde staterna om att
nedrustning är grunden
för fred.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
12
NOTISER
Den sista vintern
– Ny rapport om kärn-
vapens klimatkonse-
kvenser
Klimatkrisen och kärnvapen-
hotet är två av vår tid största
hot - och de hänger närmare
samman än många tror. I
antropocen, den geologiska
epok där människan blivit
den främsta kraften bakom
förändringarna på jorden, kan
ett kärnvapenkrig utlösa en
atomvinter med global svält
och katastrofala konsekvenser,
inte minst för Sverige.
Vår nya rapport, Den sista
vintern: Om mänsklighetens över-
levnad efter ett kärnvapen krig,
kartlägger vad ett kärnvapen-
krig skulle kunna få för effekter
på klimat och miljö utifrån
tillgänglig vetenskap. Läs den
på slmk.org eller kontakta
info@slmk.org så kan vi skicka
ett eller flera exemplar hem till
dig mot portokostnad.
Sveriges pågående
kärn vapendialog med
Frankrike
Sverige har nu haft sitt första
möte med Frankrike om den
franska utökade kärnvapen-
avskräckningen. Ingen informa-
tion om vad mötet avhandlade
har framkommit, men efter att
mötet ägde rum presenterade
statsminister Ulf Kristersson
att Sverige ska köpa fyra
nya fregatter från Frankrike.
Kristersson sa i sitt uttalande
att det inte hade något med
kärnvapen dialogen med Frank-
rike att göra, medan Frankrikes
president Emanuele Macron
uttryckte att ”Affären är en del
i samarbete där även kärnvapen
ingår”.
Fler amerikanska
kärn vapen till
Europa?
SVT Nyheter har rapporterat
om att Litauen för samtal med
USA om att ta emot amerikan-
ska kärnvapen. Dock måste
landet först ändra sin konstitu-
tion där det står att landet inte
får ha massförstörels evapen
inom sina gränser. Även Polen
ska ha visat intresse av att stå
värd för amerikanska kärn-
vapen.
Europa, som redan hyser
flera av världens kärnvapen-
makter och amerikanska
kärnvapen baser, riskerar att
fastställa positionen som den
mest kärnvapentäta regionen i
världen.
Finland upphäver
lag mot kärnvapen
Finlands riksdag har upphävt
förbudet mot införsel av kärn-
vapen som funnits sedan 1987.
Beslutet innebär att kärn vapen nu
kan transporteras genom Finland
och även placeras på finländskt
terri torium.
Finland har sedan 1947 haft
en tydlig linje att inte skaffa egna
kärnvapen. Den hållningen har
setts som en viktig del av den
regionala säkerhetsordningen och
som ett sätt att begränsa kärnvap-
nens roll i närområdet.
Lagändringen har genomförts
i snabb takt och flera finländska
organisationer menar att beslutet
bryter med den samsyn som länge
präglat landets säkerhetspolitik.
Fler banker öppnar upp för inves-
teringar i kärnvapen
Under hösten 2024 meddelade Danske Bank
att banken öppnar för investeringar i företag
kopplade till kärnvapen. Därefter har flera
andra aktörer följt efter. Både Länsförsäkringar
och Nordea har nu ändrat sina riktlinjer för
hållbara investeringar och tillåter numera
invest eringar i bolag med kopplingar till kärn-
vapenproduktion.
Nordea har sedan tidigare tillåtit ett be-
gränsat innehav i vissa kärnvapenrelaterade
företag men Länsförsäkringar har gjort en
tydligare policyförändring och lämnat sin tidi-
gare linje, som innebar ett generellt avståndsta-
gande från investeringar i företag involverade i
kärnvapen.
Förändringarna speglar en bredare trend
inom finanssektorn, där flera banker och
fondförvaltare omprövar sina investeringskri-
terier mot bakgrund av det försämrade säker-
hetsläget i Europa och den ökade betydelsen
av försvarsindustrin. Kritiker menar samtidigt
att utvecklingen innebär att kapital i större
utsträckning kanaliseras till verksamheter
kopplade till massförstörelsevapen.
Antalet utplacerade kärn-
vapen ökar
I juni släpptes SIPRI:s årsbok för 2026 som
beskriver hur samtliga kärnvapenstater fortsät-
ter sina moderniseringsprogram och utökar sina
kärnvapenarsenaler. SIPRI skriver att de flesta av
dem tog under året i bruk nya vapensystem som
är utrustade med kärnvapen eller har kapacitet
för kärnvapen.
Det finns ungefär 12 187 kärnvapenstrids-
spetsar i världen, 9 745 av dem finns i militära
lager redo för eventuell användning. Av dessa är
uppskattningsvis 4 012 stridsspetsar utplacerade
på missiler och flygplan, runt hälften hålls i hög
operativ beredskap på ballistiska missiler.
Nästan alla dessa stridsspetsar tillhör
Ryssland eller USA, och i mindre utsträckning
Frankrike och Storbritannien. Men även Kina
och Indien kan nu under fredstid placera ut ett
mindre antal stridsspetsar monterade på missiler.
SIPRI skriver i ett pressmeddelande att nya
risker tillkommer i takt med att tilltron till kärn-
vapen ökar. Kärnvapenstaterna minskar trans-
parensen och det saknas strategisk dialog eller
direkt kommunikation mellan vissa kärnvapen-
stater, det i sin tur skapar en osäkerhet och bidrar
till att riskerna ökar.
Läs sammanfattningen av SIPRI:s årsbok 2026:
www.sipri.org/sites/default/files/2026-06/yb26_summary_en_0.pdf
NOTISER
Kostnaderna för kärnvapen skenar
enligt ny ICAN-rapport
1,67 biljoner svenska kronor. Så mycket spende-
rade kärnvapenstaterna på sina kärnvapenarse-
naler under 2025, det är över 2 miljoner kronor i
minuten. Det är en ökning med 19 procent från
året innan och inget tyder på att upprustningen
avtar.
I sin nya rapport Premeditated: 2025 Global
Nuclear Weapons Spending konstaterar Interna-
tional Campaign to Abolish Nuclear Weapons
(ICAN) att kärnvapenstaterna aldrig tidigare har
satsat så mycket på kärnvapen som nu.
Sedan 2021 har kärnvapenstaterna sam-
manlagt lagt 4 623 846 579 892 kronor på sina
kärnvapen. Det är svindlande summor som i stäl-
let hade kunnat investeras i sjukvård, utbildning,
klimatomställning och fattigdomsbekämpning,
skriver ICAN i rapporten.
Läs rapporten: https://www.icanw.org/premeditated_2025_glo-
bal_nuclear_weapons_spending
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #183
14
I
takt med, at NATO-alliancen er i krise med
kaotiske Donald Trump som USA’s præsi-
dent, har den franske præsident Emmanuel
Macron indledt forhandlinger med en række
europæiske NATO-lande om at blive inkorpo-
reret under den franske atomvåbenparaply. Da
nyheden herom ”breakede” i starten af marts
sagde den danske forsvarsminister Troels Lund
Poulsen, at der meget vel kunne blive tale om at
danske F-35 piloter skulle træne i at medbringe
atomvåben ved en krisesituation. Flyene skulle
formentlig ombygges til at kunne medbringe de
franske a-våben. Hvad betyder det for det danske
forbud mod atomvåben på dansk jord i fredstid?
Det er ikke svært at forestille sig, at der indenfor
1-2 år vurderes at være behov for at udstationere
franske a-våben på luftbaser i hele Norden ved
en international krise. Stort set alle politikere
taler om en pålidelig afskrækkelse og siger lige
ud, at dette vil indebære a-våben.
Det danske Forsvarets Efterretningstjeneste
(FE) har fornyligt vurderet, at Rusland vil være i
stand til at angribe andre nabolande ca. 5 år efter
at krigen mod Ukraine er blevet afsluttet. Det
kunne være et eller flere af de baltiske lande, for
at teste NATO’s alliancens Musketér-ed (Én for
alle og alle for En). Også Bornholm kunne være i
sigtekornet. FE’s vurdering har helt tydeligt banet
vejen for, at nogle partiledere i DK taler åbent
om, at vi skal have franske a-våben på dansk jord.
Indtil videre taler fungerende statsminister
Mette Frederiksen (Soc.) om, at der ikke bli-
ver tale om franske a-våben på dansk jord og at
NATO-medlemsskabet er uændret for DK. ”Det
europæiske initiativ vil komplementere NATO’s
nukleare afskrækkelse” udtalte hun og Sveriges
statsminister Ulf Kristersson i en fælles erklæring
2. marts.
Kan fredsbevægelserne stille noget op heroverfor?
Desværre er svaret nej, da vi er alt for svage.
En dugfrisk meningsmåling lavet for DR
(Danmarks Radio) viser, at over 1/3 støtter, at DK
skal huse a-våben, hvis det er påkrævet. Alt i alt
står forbuddet fra 1957 til at falde efter at Folke-
tingsvalget 24.03.26 er overstået og DK har fået
en ny regering. Det udtrykker samtidigt, at den
regelbaserede verdensorden på atomvåbenom-
rådet siden 2. verdenskrig allerede er fordampet.
Hvad det betyder for NPT, som er den eneste
tilbageværende aftale, må specialister udtale sig
om. Fremtiden ser dyster ud, hvilket også Bulletin
of the Atomic Scientists Doomsday Clock også
tydeligt viser: 85 sekunder i at falde i slag! Ald-
rig har Klokken været så tæt på Midnat som nu,
ingen gang under den Kolde Krig, da den vær tæt
på at blive varm!
■
”
Stort set alle politi-
kere taler om en pålidelig
afskrækkelse og siger lige
ud, at dette vil indebære
a-våben.
Er dette enden på
det danske forbud
mod atomvåben i
fredstid?
KRØNIKE
Av Povl Revsbech
Danske Læger Mod Kernevåben
↑
Genvalgte statsminister Mette Frederiksen er den bedste og mest stål-
satte ven af Ukraine og præsident Zelensky og er ikke bange for at støtte
præsident Macron’s tilbud om en fransk atomvåbenparaply.
Du kan skänka dina värdepapper som aktier,
fondandelar, obligationer eller aktieindexobligationer till
Svenska Läkare mot Kärn vapen. Vi är helt befriade från
reavinstskatt vilket betyder att hela beloppet du
skänker går till vårt arbete i samband med att vi säljer
värdepappren.
Så skänker du värdepapper
För överföring av aktier eller fonder behöver du i de flesta
fall prata med din bank. Vid kontakt med din bank,
ange Svenska Läkare mot Kärn vapens organisationsnummer
812000-2202 tillsammans med vårt depånummer
eller fondkonto.
Skänk aktier, fonder
och obligationer
För att vi ska kunna veta vem som gett gåvan är det viktigt att du
informerar oss om överföringen. Detta gör du enklast genom att maila till oss
på info@slmk.org där vi även kan hjälpa till att besvara eventuella frågor.
Tac
k
!
Depånummer: 214215-27163-3
Fondkonto: 8327-9 834 508 955-4
Obs! Vi kan endast ta emot de fonder som
finns på Swedbanks fondtorg.
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
HIROSHIMADAGEN
6 AUGUSTI
2026
PLANERADE AKTIVITETER:
STOCKHOLM
Storkyrkan, Gamla stan
15.00-16.00
Utdelning av årets anti-atombombsdiplom.
Talare: Yukiko Duke, kulturjournalist och
översättare av japansk skönlitteratur.
Sång och musik.
GÖTEBORG
Fredslunden, mellan Vasakyrkan
och universitetet
18.30
Sång och musik av
Jazzmusiker för Fred.