Text från PDF
Att leva i rädsla, att
reagera med våld
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
Inter natio nell rätt
och kärnvapenprov
Ny undersökning bekräftar
svenskars motstånd mot
kärnvapen
NR 184 OKTOBER 2026 MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKA LÄKARE MOT KÄRNVAPEN
FOKUS
ARVET EFTER PROV-
SPRÄNGNINGARNA
Decennier efter explosionerna finns
konsekvenserna fortfarande kvar enerationer
LEDARE
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
3
Läkare mot Kärnvapen ges ut av föreningen
Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK.
ANSVARIG UTGIVARE: Josefin Lind,
josefin.lind@slmk.org
REDAKTION: Josefin Lind, Clara Gullman Levin,
Nils Rodhe och Gabriel Holmbom.
LAYOUT: E&G Design
TRYCK: Kreativ Reklam
Tryckt på miljögodkänt papper.
ISSN: 1400-2256
Nästa nummer utkommer i december 2026.
Material skickas till redaktion@slmk.org senast
30 oktober 2026.
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45,
113 45 Stockholm
E-POST: info@slmk.org
För medlemsrelaterade frågor:
medlem@slmk.org
BANKGIRO: 901-0901
SWISH: 1239010901
FÖLJ OSS:
Facebook.com/SLMK.1981
Instagram: @svenskalakaremotkarnvapen
LinkedIn: Svenska Läkare mot Kärnvapen
SLMK arbetar preventivt för att kärnvapen ska
avskaffas innan de används igen. Vi är en del av
IPPNW (International Physicians for the Prevention
of Nuclear War) samt ICAN (International Cam-
paign to Abolish Nuclear Weapons).
Tidningen finns tillgänglig för medlemmar
i Danske Læger mot Kernevåpen
www.danskelaegermodkernevaaben.dk
KONTAKT:
Povl Revsbech (sekretær og kasserer)
povl.revsbech@gmail.com
DLMK, c/o Povl Revsbech, Langdalsvej 40
8220 Brabrand, Danmark
Att leva i rädsla, att reagera med våld
Inter natio nell rätt och kärnvapenprov
Ny undersökning bekräftar svenskars
motstånd mot kärnvapen
7 Humanitära konse kvenser av kärn vapen tester
i Mā’ohi Nui
8 Kärnvapenstaternas arsenaler och deras politik
- Nordkoreas kärnvapen
11 Hiroshimadagen 6 augusti 2026
12 Notiser
14 Krönika
INNEHÅLL #184
4
10
I
veckan passerade vi
höstdagjämningen –
tillfället när det för ett
ögonblick råder balans
och rättvisa över hela
jorden. Men bara vad gäller det
solljus som träffar vår blå prick i
universum.
Medierna fylls istället
varje dag av nya förskräckande
historier om människors lidande
och just nu vad AI tar sig för.
Det är som det nu till hotet från
kärnvapen och klimatkollaps
fogats ytterligare en ohelig kraft
till att bli en allt överskuggande
hotande treenighet. Men det är inte så att vi är på väg
mot ett oundvikligt Armageddon. Hoten är resultat
av människors handlingar och beslut och vi är inte
viljelösa offer utan även framtiden bestäms av hur vi
nu agerar. Nu är inte tid att ge upp!
Jag tänker på ett citat av Shakespeare ”Våra tvivel
är förrädare som får oss att missa det goda vi ofta kun-
de vinna genom att vi inte ens vågar försöka”. Därför
måste vi våga lita på vår styrka och orka vara på alla
de olika arenor där människors tankar och kunskap
möts, utbyts och blir till insikter, förtroende och kloka
beslut. Vi är nämligen nästan alltid välkomna och har
högt förtroende. Vi talar ju fakta och inte åsikter.
Därför kommer vi den 10 november att bjuda in
till en konferens om kärnvapenavskräckning. Syftet är
att bredda samtalet om kärnvapen och bjuda in både
journalister och politiker. Läs mer på sidan 12 och
anmäl dig gärna!
Även om vi redan vet mycket om kärnvapen så vill
vi alltid lära oss mer. Ny forskning
tillkommer och avtal utvärderas. I
detta nummer skriver en doktorand
från Franska Polynesien, baserad
i Hamburg, om sina upplevelser
av kärnvapenavskräckning och hur
kärnvapenprovsprängningarna har
påverkat hans folk i generationer.
Det är fortfarande lika skrämmande
att tänka på kärnvapens långsiktiga
konsekvenser, därför kan vi inte tänka
kortsiktigt i denna fråga.
I höst kommer FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen att ha sin
första översynskonferens, vi kommer
självklart vara där och vi uppmanar
även Sveriges nya regering att observera mötet.
I skrivande stund har vi ingen ny regering, så vi
vet ännu inte om Sverige kommer att göra någon kurs-
ändring vad gäller arbetet för kärnvapennedrustning
och inte heller om stödet till freds- och nedrustnings-
organisationer kommer att återupprättas.
Vad vi däremot vet är att en majoritet av svensk-
arna fortfarande är emot kärnvapen, vi har folket
på vår sida! Och att folket går emot majoriteten av
riksdagspartierna. Det visar en ny opinionsundersök-
ning som YouGov genomförde på uppdrag av ICAN.
En majoritet av befolkningen vill inte heller se kärn-
vapen placeras på svenskt territorium. Därför kräver
vi att den nya regeringen lagstiftar om ett förbud mot
kärnvapen på svenskt territorium, helt i enlighet med
folkets vilja.
Kärnvapen är inte lika med säkerhet. Vi har sagt
det nu i 45 år och vi kommer fortsätta att säga det tills
sista kärnvapnet är nedrustat!
■
Nu är inte tid
att ge upp
”
Hoten är resultat
av människors
handlingar och
beslut och vi är
inte viljelösa offer
utan även fram
tiden bestäms av
hur vi nu agerar.
Vendela Englund Burnett
Ordförande
6
Vill du ha vårt nyhetsbrev som
vi skickar ut en gång i månaden?
Skriv upp dig via QR-koden eller
maila till medlem@slmk.org!
Vi vill gärna ha din mailadress. Skicka ett mail till
medlem@slmk.org så lägger vi in dig i registret.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
5
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
4
I
juni 2026 blev jag tillsammans med min
kollega Mathilde Kraft som också är dok-
torand vid Hamburgs universitet, inbju-
den att presentera preliminära slutsatser från
våra respektive forskningsprojekt för Pacific
Network, en tysk aktivistgrupp med säte i
Hamburg. För mig är deltagande forskning –
det är så jag ser på och kallar workshops med
aktivister – ett sätt att utmana mina egna aka-
demiska perspektiv och ta in perspektiv som
kommer från aktivistkretsar.
Efter att vi hade presenterat målen, metoder na
och de preliminära slutsatserna av vårt fältarbete –
vi hade nämligen tillbringat sex månader i Māòhi
Nui (Franska Polynesien) – följde en frågestund.
Medan publiken visade ett särskilt stort intresse
för de insamlade uppgifterna och för synvink-
larna från de samhällen som lever med arvet efter
kärnvapentesterna i Hao, Amanu och Faaite (tre
atoller belägna nära de tidigare franska kärn-
vapenprovplatserna Moruroa och Fangataufa),
uppstod en fråga rörande den tyska regeringens
hållning till säkerhet: Kan man fullt ut förena ett
förespråkande av ett förbud mot kärnvapen och
kärnvapenrättvisa* med att finansiera militarism,
förbli under ett kärnvapenparaply och stödja en
säkerhetspolitik som fortsätter att förlita sig på
kärnvapenavskräckning? Under diskussionen frå-
gade jag: ”Så vi lever i rädsla och reagerar genom
att orsaka skada?” Jag förvånades över ett kort
svar från deltagarna i publiken som var: ”Ja och
nej, det är mer komplicerat”.
Missförstå mig inte – min avsikt är inte att
ifrågasätta aktivisternas ståndpunkter eller att på-
stå att de med detta nödvändigtvis fullt ut stöder
denna syn på säkerhet. Jag vill snarare förstå vad
ett sådant synsätt innebär i relation till mina öar
och mitt samhälle.
Efter de 193 kärnvapenprovsprängningarna
som den franska staten genomförde på vårt land
mellan 1966 och 1996 lever vårt samhälle fortfa-
rande med detta mångfacetterade arv som genom-
syrar såväl miljömässiga, fysiska som hälsorela-
terade aspekter, sociokulturellt och ekonomiskt.
Ur detta perspektiv har jag svårt att acceptera att
ifrågasättandet av innehavet av kärnvapen idag
enkelt kan avfärdas som ”komplicerat”, samtidigt
som kärnvapen har haft djupgående och bestående
konsekvenser för vårt Māòhi-samhälle, liksom för
andra samhällen som drabbats av kärnvapen i Ett
hav av öar** och i världen.
Det verkar som att tanken att kärnvapen-
staternas kärnvapeninnehav är nödvändigt för
säkerheten håller på att bli alltmer allmänt accep-
terad. Detta leder till att andra stater tenderar att
anamma samma tankegångar genom att överväga
att stationera eller utveckla egna kärnvapen.
Det leder till en för mig svår fråga: När börjar
beskriv ningen avkärnvapenav skräck ning som en
”komplicerad” säker hetsmässig nödvändighet att
bidra till att den normaliseras? Och om man går
ett steg längre: Vad händer när rädslan för våld
blir ett rättfärdigande för att hota med ännu värre
våld?
Min avsikt är inte att beskriva alla de svårig-
heter som kärnvapensprängningarna har orsakat
mitt folk över flera generationer eller att be andra
stater – i detta fall Sverige – att inte placera ut
kärnvapen på sitt terri torium eller utveckla egna.
Jag vill framför allt uppmana var och en av er till
en djupare reflektion: Måste vi förlita oss på en
politik som bygger på rädsla och varför tror vi att
vi måste lära oss att leva med den? Hur länge ska
vi fortsätta att reagera genom att skada andra?
Erfarenheterna från samhällen som drabbats av
kärnvapenprovsprängningar, tillsammans med
bombningarna av Hiroshima och Nagasaki, får
oss att undra om kärnvapen verkligen kan ga-
rantera vår säkerhet. Vad innebär ”säkerhet” när
upprätthållandet av säkerheten bygger på möjlig-
heten att orsaka katastrofala skador på andra?
Om man går ytterligare ett steg längre: Om
världen skulle hamna i ett kärnvapenkrig skulle
staterna inte bara själva behöva hantera själva
kärnvapnen. De skulle också behöva hitta sätt
att ”skydda” sina befolkningar från konsekvenser
som inte kan begränsas av nationella gränser.
Erfarenheterna från samhällen som ligger i vind-
riktningen runt om i ett hav av öar har visat hur
radioaktiv kontaminering kan få konsekvenser
långt bortom de platser där kärnvapenexplosio-
nerna ägde rum. De drabbade samhällena ligger
hundratals eller till och med tusentals kilometer
bort och konsekvenserna fortsätter att drabba i
generationer lång tid senare.
Så när vi talar om kärnvapen avskräckning
som ett sätt att skydda våra stater, eller när vi vill
göra kärnvapenavskräckningen till en självklar del
av vår säkerhetspolitik, bör vi kanske ställa oss en
annan fråga: Är varje stat verkligen beredd att ta
konsekvenserna om avskräckningen misslyckas?
Och om dessa konsekvenser inte kan begränsas
till den stats gränser som förmodas skyddas - vad
exakt och vem är det då vi skyddar?
Jag har varken svaren eller makten att förhindra
att länder angriper varandra. Men jag bär med
mig mitt folks erfarenheter: människor som söker
rättvisa och svar på de svårigheter de lever med;
människor som kanske inte alltid är medvetna om
dessa svårigheter eller sin historia, men som helt
enkelt vill leva fredliga och värdiga liv. Ger kärn-
vapen dem den möjligheten? Det tror jag inte.
■
* På engelska ”nuclear justice”, det vill säga rätten till erkännande
och kompensation för skador som uppkommer efter kärnvapenprov-
sprängningarna.
** ETT HAV AV ÖAR (Our Sea of Islands) är ett antikolonialt begrepp
från den tonganske författaren och antropologen Epeli Hau’ofas essä
med samma namn från 1993. Hau’ofa utmanade bilden av Stilla
havets öar som små, isolerade och avlägsna. I stället beskrev han
Oceanien som ett sammanhängande hav av öar, där havet förenar
människor, samhällen och kulturer snarare än skiljer dem åt.
LÄS MER: Tepuhiarii, T., & Ahmed, N. (2025). Addressing the impact
of French nuclear testing in Māòhi Nui (French Polynesia). In S. Cas-
ey-Maslen & G. L. Østern (Eds.), Is it safe? A framework for assessing
and addressing the ongoing humanitarian and environmental conse-
quences of nuclear testing (Chap. 15, pp. 171–185). Norwegian
People’s Aid. https://online.flippingbook.com/view/717828525/
Att leva i rädsla, att
reagera med våld
En uppgörelse med det koloniala arvet av provsprängningar
och kärnvapen som säkerhetskoncept.
Av Tamatoa Tepuhiarii | Översatt av Clara Gullman Levin
”
Måste vi förlita oss på
en politik som bygger på
rädsla och varför tror vi
att vi måste lära oss att
leva med den?
↑
Tamatoa Tepuhiarii från Māòhi Nui (Franska Polynesien) forskar
på urfolksberättelser från den ”nukleära världen” inom ramen för
ett forskningsprojekt som heter ”Nuclear Justice and Gender in the
Sea of Islands” vid Hamburgs universitet.
Tamatoa har varit med och bidragit till vad som kan kallas
kärnvapenrättvisa* framför allt som representant för ICAN vid
möten för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
7
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
6
T
rots decennier av försök att stoppa
kärnvapenprov finns det fortfarande
inget globalt förbud som trätt i kraft. Vi
bad forskaren Stuart Casey-Maslen reder ut vad
som gäller i de olika avtal som existerar idag.
Fördragsreglering av kärnvapenprov
1963 års partiella provstoppsavtal
Det partiella provstoppstoppsavtalet, PTBT, med
125 statsparter innebär att alla kärnexplosioner är
förbjudna i atmosfären, i yttre rymden och under
vatten. På Sovjetunionens initiativ tilläts inget
undan tag för möjligheten att genomföra explosio-
ner i dessa miljöer för ”fredliga ändamål”. Under-
jordiska prov omfattas inte av fördraget.
1968 års fördrag om icke-spridning
Fördraget om icke-spridning av kärnvapen
(Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT), med
190 statsparter reglerar inte kärnvapenprov i sig.
Emellertid tillåter artikel V ”fredliga använd-
ningar av kärnexplosioner” av någon av de fem
erkända kärnvapenstaterna. Dessa explosioner ge-
nomfördes under 1960- och 1970-talen för bland
annat utvinning av naturresurser och forskning.
Inledningen till NPT påminde de fördrags-
slutande staterna att enligt PTBT ”försöka uppnå
ett upphörande av alla provexplosioner av kärnva-
pen för all framtid och att fortsätta förhandling-
arna i detta syfte”.
1996 års fullständiga provstoppsavtal
Det fullständiga provstoppsavtalet (Comprehen-
sive Nuclear-Test-Ban Treaty, CTBT) innebär att
statsparterna åtar sig ”att inte genomföra någon
provexplosion av kärnvapen eller någon annan
kärnexplosion”. Avtalets hänvisning till att det är
”fullständigt” antyder att detta är ett heltäckande
förbud och det är alltså inte heller möjligt att göra
några reservationer till dess bestämmelser.
Trots att 30 år har gått efter att fördraget
antogs har det ännu inte trätt i kraft. Totalt har
179 av de 197 stater som kan ansluta sig ratificerat
det men för att fördraget ska träda i kraft krävs att
ytterligare nio av de 44 stater som särskilt anges i
fördraget ratificerar det. Dessa är sex signatärstater
– Kina, Egypten, Iran, Israel, Ryssland och USA –
samt tre stater som inte har undertecknat fördra-
get: Nordkorea, Indien och Pakistan. Ryssland
återkallade sin ratificering 2023.
Enligt internationell traktaträtt får stater som
har undertecknat ett fördrag inte vidta åtgärder
som motverkar dess syfte och ändamål.
2017 års fördrag om förbud mot kärnvapen
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
(Treaty on the Prohibition on Nuclear Weapons,
TPNW), har idag 75 statsparter och ytterligare
26 signatärer och i fördraget åtar sig varje för-
dragspart att aldrig, under några omständigheter,
provspränga kärnvapen eller andra kärnexplosiva
anordningar. Inga reservationer är möjliga till för-
draget. Ingen kärnvapenstat eller stat som omfat-
tas av ett så kallat ”kärnvapenparaply” har hittills
anslutit sig till TPNW.
Regionala fördrag om kärnvapenfria
zoner
Vart och ett av de fem regionala fördragen om
kärnvapenfria zoner – Tlatelolcofördraget för
Latin amerika och Karibien, Rarotongafördraget
för Oceanien och södra Stilla havet, Bangkokför-
draget för Sydostasien, Pelindabafördraget för
Afrika och Semipalatinskfördraget för Centralasien
– förbjuder kärnvapenprov. Sammanlagt gäller
dessa skyldigheter för 106 stater utan reservation.
Sedvanerättsliga regler om prov-
sprängningar av kärnvapen
Två delar krävs för att internationell sedvanerätt
ska gälla: statspraxis och tillhörande opinio juris.
Statspraxis omfattar både vad stater faktiskt gör
och vad de säger att de gör. Opinio juris innebär
uppfattningen att den relevanta statspraxisen – en
handling eller underlåtenhet att handla – krävs
Av Stuart Casey-Maslen | Översatt av Josefin Lind
Inter natio nell
rätt och kärn-
vapenprov
enligt internationell rätt, oberoende av om staten
har ratificerat ett fördrag eller inte.
Praxisen måste vara ”allmän”, men behö-
ver inte vara universell. Den måste också om-
fatta ”särskilt berörda” stater – både stater som
genomför prov och stater som påverkas av dem.
När en sedvanerättslig regel väl har fastställts
gäller den vanligen för alla stater.
Statspraxis avseende provspräng-
ningar av kärnvapen
Det har inte förekommit någon bekräftad kärn-
explosion sedan den 2 september 2017, då
Nordkorea genomförde sitt sjätte underjordiska
prov. Dessförinnan genomförde både Indien
och Pakistan kärnvapenprov i maj 1998. Som
svar på detta antog FN:s säkerhetsråd enhälligt
resolution 1172 den 6 juni samma år, där proven
fördömdes.
Många stater genomför fortfarande simulera-
de, subkritiska samt hydrodynamiska prov. Dessa
typer av prov klassas inte som kärnexplosioner.
Opinio juris avseende provspräng-
ningar av kärnvapen
De 179 stater som har ratificerat eller anslutit sig
till CTBT, tillsammans med avtalets nio signa-
tärstater, uppfyller tydligt tröskeln för en allmän
statspraxis, inklusive praxis hos särskilt berörda
stater.
När FN:s säkerhetsråd fördömde de in-
diska och pakistanska kärnvapenproven 1998
uppmanade det uttryckligen alla stater ”att inte
genomföra någon provexplosion av kärnvapen
eller någon annan kärnexplosion i enlighet med
CTBT”.
Avslutande kommentarer
Ingen stat hävdar i dag att den lagligen kan
genomföra kärnvapenprov ovan jord då detta är
förbjudet enligt sedvanerätten. Det finns också
mycket starka argument för att alla kärnexplo-
sioner, inklusive underjordiska prov, numera är
förbjudna enligt sedvanerätten. Även om detta
påstående inte är oomstritt grundar det sig på
den mycket omfattande anslutningen till CTBT
samt på enskilda staters och FN:s säkerhetsråds
reaktioner på provsprängningar under de senaste
trettio åren.
Kärnvapenstater kritiserar varandra redan vid
själva antydan om en ny kärnvapenexplosion och
även om det är svårt att helt säga att det finns ett
heltäckande sedvanerättsligt förbud mot kärn-
vapen prov framstår det ändå som mycket sanno-
likt.
■
← Stuart Casey-
Maslen är folkrättsjurist,
seniorforskare och chef
för vetenskapliga projekt
vid Geneva Academy
samt gästprofessor vid
University of Johannes-
burg. Han har 30 års
erfaren het av bland annat
vapenrätt, mänskliga
rättigheter, humanitär rätt,
terrorismbekämpning och
nedrustning.
M
ā’ohi Nui (Franska Polynesien) har
drabbats hårt av franska kärnvapen-
prov, det radioaktiva nedfallet spreds
över stora områden och har orsakat långvariga
konsekvenser för människors hälsa, miljön och
kulturen. Människor tvångsförflyttades för att ge
plats åt den militära verksamheten och samhäl-
len förändrades i grunden. Samtidigt undanhöll
franska myndigheter information om prov-
sprängningarnas omfattning och riskerna med
radioaktiv strålning. Omkring 14 000 lokalin-
vånare rekryterades till det franska kärnvapen-
programmet. Vissa arbetade i decennier på de
atoller där proven genomfördes, utan tillräcklig
information om hälsoriskerna.
Omfattningen av hälsoeffekterna efter de franska
kärnvapenprovens i Mā’ohi Nui är okänd men
klart är dock att lokalbefolkningen utsattes för
höga stråldoser. Flickor och kvinnor har varit
särskilt utsatta för radioaktivt nedfall. Kvinnor
har vittnat om missfall och dödfödda barn, och
flera generationer drabbas av strålningsrelaterade
cancerformer. Sjukvården har dessutom svårt
att erbjuda adekvat vård; för cancervård måste
befolkningen söka sig utomlands.
Tre decennier efter den sista provspräng-
ningen kvarstår frågan om ansvar och upprät-
telse. För de drabbade handlar det inte bara om
ekonomisk ersättning, utan också om erkännan-
de, transparens och tillgång till vård. Än i dag
har Frankrike varken fullt ut erkänt sitt ansvar
för kärnvapenproven eller inrättat en rättvis och
skälig ersättning för offren.
Referenser
Tepuhiarii, T., & Ahmed, N. (2025). Addressing the impact of French
nuclear testing in Māʻohi Nui (French Polynesia). In S. Casey-Maslen
& G. L. Østern (Eds.), Is it safe? A framework for assessing and add-
ressing the ongoing humanitarian and environmental consequences of
nuclear testing (Chap. 15, pp. 171–185). Norwegian People’s Aid.
https://online.flippingbook.com/view/717828525/
”
Kvinnor har vittnat om
missfall och dödfödda barn,
och flera generationer drab
bas av strålningsrelaterade
cancerformer.
Humanitära konse-
kvenser av kärn vapen-
tester i Mā’ohi Nui
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
9
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
8
I
del åtta i vår serie om kärnvapenstaternas
arsenaler och vad som skulle hända ifall
dessa stater attackerades med kärn vapen
fokuserar vi nu på Nordkorea. I nummer 182
gick vi igenom Kinas kärnvapenarsenal och i
tidigare nummer kan du läsa om Storbritan-
niens, Frankrikes, USA:s, Indiens, Pakistans
och Rysslands kärnvapen.
Nordkoreas kärnvapenprogram väcker ständigt
omvärldens uppmärksamhet. Landet är det senas-
te att skaffa kärnvapen och fortsätter att utveckla
och provskjuta sina vapenbärare.
Därtill har den nordkoreanska
ledningen vid återkommande
tillfällen hotat med att använda
kärnvapen.
Historia
Kärnvapenprogrammet har sina
rötter i tiden efter Koreakri-
gets slut 1953. Under decen-
nierna som följde byggde landet
upp kärnteknisk kapacitet och
utvecklade så småningom ett
program för att framställa kärnvapen.
Under 1990-talet förhandlade USA och
Sydkorea med Nordkorea om landets kärnva-
penprogram och i en överenskommelse åtog sig
Nordkorea att avbryta delar av sin kärntekniska
verksamhet. I gengäld lovade USA och Sydkorea
att leverera olja och bygga reaktorer för kärnkraft
som inte lämpar sig för framställning av vapen-
plutonium. Avtalet föll dock samman på grund
av politiskt motstånd i USA, samt att Nordkorea
inte tillät IAEA:s inspektioner fullt ut och på
grund av brist på förtroende parterna emellan.
I slutet av 1990-talet återupptog Nordkorea sitt
kärnvapenprogram.
År 2003 meddelade Nordkorea att landet
lämnar icke-spridningsavtalet (NPT) och blev
därmed det första och hittills enda landet att ha
lämnat avtalet efter att ha varit medlem. Dess
status är dock fortfarande oklar då FN:s säker-
hetsråd inte formellt har godkänt utträdet.
Den 9 oktober 2006 genomförde Nordkorea
sin första kärnvapenprovsprängning. Därefter har
landet genomfört ytterligare fem provsprängning-
ar, den senaste på hösten 2017.
Nordkoreas arsenal
Nordkorea utökar kontinuerligt sin kärnvapenar-
senal med både nya kärnvapen, vapenbärare och
avfyrningsanordningar.
Det råder stor osäkerhet kring Nordkoreas
kärnvapenarsenal. Federation of American Scientists,
(FAS), använder endast tillförlit-
liga källor och uppskattade genom
dessa uppgifter 2025 att Nordko-
rea har runt 60 kärnvapen, men
beräknar samtidigt att landet har
tillräckligt mycket plutonium att
bygga runt 90 kärnvapen. Sydko-
rea däremot estimerar att grann-
landet har mellan 80 och 120
kärnvapen.
FAS skriver att Nordkorea
under det senaste decenniet har
utvecklat en mångsidig styrka av
ballistiska missiler med både förbättrad manöv-
rerbarhet och precision. Arsenalen består av kort-,
medel- och långdistansmissiler och kan avfyras
från flera olika plattformar, så som transport- och
uppställningsfordon på hjul och band (TEL), silos,
undervattensplattformar och järnvägsbaserade
avfyrningsanordningar, den sistnämnda för ”öka
överlevnadsförmågan hos sin styrka för ett andra
anfall” enligt FAS.
Kärnvapendoktrin och strategi
Det går inte med säkerhet att säga hur Nordkoreas
kärnvapendoktrin ser ut då den inte finns tillgäng-
lig, utan mycket av den information som finns
hämtas från nordkoreanska medier och utspel från
landets ledare.
Enligt uttalanden har landet tidigare haft
en no-first-use policy, men den verkar senare ha
övergetts. FAS skrev 2024 att under 2023 ”fast-
Nordkoreas kärnvapen
”
Den 9 oktober
2006 genom
förde Nord
korea sin första
kärnvapenprov
sprängning.
KÄRNVAPEN STATERNAS ARSENALER OCH DERAS POLITIK
ARTIKELSERIE
ställde den nordkoreanska regeringen i landets
konstitution sin rätt att ’avskräcka från krig och
skydda den regionala och globala freden ge-
nom att snabbt utveckla kärnvapen till en högre
nivå’”.
Dock bedömer FAS, precis som de gör med
alla andra kärnvapenstater, att Nordkorea skulle
troligtvis endast använda sina kärnvapen under
ytterst extrema omständigheter, så som om den
egna staten och dess politiska ledning hotades.
Humanitära konsekvenser
Om ett kärnvapen med en sprängkraft på 100
kiloton skulle sprängas över huvudstaden Pyon-
gyang skulle över en halv miljon människor dö
direkt och närmare en miljon människor skadas
och behöva omfattande vård enligt ICAN:s
rapport No place to Hide: Nuclear Weapons and
the collapse of health care systems (2022). Det är
med andra ord halva stadens befolkning som
skulle dö eller skadas. För varje kvarvarande
sjukhussäng skulle det gå 24 patienter och varje
överlevande läkare skulle behöva behandla 162
patienter samtidigt.
Nordkorea har gjort sammanlagt sex kärn-
vapenprov vid den underjordiska testplatsen i
Punggye-ri. Regimen har sagt att kärnvapenpro-
ven genomfördes på ett säkert sätt, men de har
med största sannolikhet orsakat lokal miljöför-
störing och medfört hälsorisker för invånarna i
närheten, skriver Norsk Folkehjelp i sin publika-
tion Is it safe? från 2025.
En studie av kinesiska geologer 2018 visade
att anläggningen delvis hade rasat samman,
vilket gjorde den sårbar för strålningsläckor,
skriver Norsk Folkehjelp. De skriver också om
varningar från en sydkoreansk människorätts-
organisation om att radioaktiv kontaminering
kan ha spridit sig via grundvattnet från testanlägg-
ningen och som i sin tur kan äventyra hälsan hos
männi skor i både Nord- och Sydkorea.
Kostnad
I ICAN:s rapport Premeditated: 2025 global nuclear
weapons spending beräknar de utifrån officiella käl-
lor hur mycket pengar som kärnvapenstaterna har
lagt på sina kärnvapen under 2025. Nordkorea la
under förra året runt 7,5 miljarder svenska kronor
på sin kärnvapenarsenal.
Nordkorea räknas till ett av världens fatti-
gaste länder enligt Världsbanken. Även om landets
ekonomi ska ha förbättrats avsevärt mycket de
senaste åren lever runt 17 miljoner nordkoreaner i
extrem fattigdom och ca 10,7 miljoner människor
är undernärda enligt FN:s World Food Program.
Resurser som läggs på kärnvapen skulle i stället
kunna användas till exempelvis matförsörjning,
sjukvård och fattigdomsbekämpning.
■
Referenser
Bulletin of the Atomic Scientists
Kristensen, H. M., Korda, M., Johns, E., & Knight, M.
(2024). North Korean nuclear weapons, 2024. 80(4),
251–271. https://doi.org/10.1080/00963402.2024.2
365013
Ny teknik/TT
”Sydkorea rättar Trump: Nordkorea har runt 80–120 kärn-
vapen” https://www.nyteknik.se/samhaelle/sydkorea-raet-
tar-trump-nordkorea-har-runt-80120-kaernvapen/4487053
ICAN
No place to hide: nuclear weapons and the collapse of
health care systems, 2022
Premeditated: 2025 global nuclear weapons spending,
2026
Norsk Folkehjelp
Is it Safe? 2025
Lär om kärnvapen / Nordkorea
Av Clara Gullman Levin
↑
FAS skriver att Nordkorea på senare tid, efter utvecklingen och demonstrationen av strategiska långdistansmissiler som går att bestycka
med kärnvapen, börjat fokusera på att utveckla taktiska kärnvapen för att stärka landets regionala avskräckningsförmåga.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
11
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
10
T
raditionsenligt uppmärksammade
Svenska Läkare mot Kärnvapen
bomberna över Hiroshima och
Nagasaki med evenemang både i Stock-
holm och Göteborg den 6 augusti. Dessa
arrangerades av respektive lokalgrupp och
i Stockholm gavs anti-atombombsdiplomet
till årets mottagare Ingela Mårtensson.
Göteborg
På dagen 81 år sedan katastrofen i Hiroshima
hedrades offren som vanligt i Vasaparken i
Göteborg. Ett femtiotal deltagare slöt upp
trots hotande regn. David Victorin ledde
mötet och Gertrud Dahlberg med komp samt
Jazzmusiker för fred bidrog med musik. Lisa
Lundmark som är fredscoach på Svenska Freds-
och Skiljedomsföreningen höll ett tal om vikten
av att inte glömma offren för kärnvapen.
Stockholm
I Stockholm samlades ett 70-tal personer i Stor-
kyrkan för att lyssna till kulturjournalisten och
översättare av japansk litteratur Yukiko Dukes
släkthistoria från Nagasaki. Hennes berättelse
berörde starkt och förde ner en stor fråga till
individnivå. Hon sa: ”För de flesta människor är
den 6:e och 9:e augusti – dagar som alla andra.
Men för oss som har våra rötter i Hiroshima
eller Nagasaki blir det aldrig det. För oss är
atombomberna inte avlägsen historia, vi lever
fortfarande med dem.” Talet finns att läsa i sin
helhet på slmk.org.
I Stockholm delades även årets anti-
atombombsdiplom ut till Ingela Mårtensson,
fredsaktivist och tidigare kommunpolitiker och
riksdagsledamot, med motiveringen:
”Ingela har i sin gärning i olika befattningar, i
mer än fyra decennier varit och är starkt engage-
rad i arbetet för nedrustning av kärnvapen.
Hennes engagemang mot kärnvapen i riksdagen
ledde under början av 1980-talet till en riskfylld
resa, med båten Rainbow Warrior till Mururoa-
atollen i Franska Polynesien. Syftet var att på
plats protestera mot franska kärnvapentester.
Ingela fortsätter att aktivt arbeta med
kunskapsspridning och opinionsbildning och
har författat ett stort antal skrifter om och mot
kärnvapen. På senare tid särskilt mot en möjlig
utplacering av kärnvapen i Sverige. Tack Ingela!”
Från Svenska Läkare mot Kärnvapen höll
vice ordförande Maria Danielsson tal om Svens-
ka Läkare mot Kärnvapens uppgift att fortsätta
sprida kunskap om kärnvapens humanitära och
medicinska konsekvenser i en allt mer osäker
värld.
Seminarium
I Stockholm arrangerade vi tillsammans med
Svenska Pugwash ett välbesökt seminarium på
ABF om ”Kärnvapenhotet i världen ökar – Vad
kan Sverige göra?” där bland andra ordförande
Vendela Englund Burnett och vice ordförande
Maria Danielsson samt Pierre Schori och Lars
Ingelstam talade. Det var många som ville ställa
frågor och delta i diskussionen och det blev en
lyckad avslutning på dagen.
■
Hiroshimadagen
6 augusti 2026
EVENEMANG
↑
Årets mottagare av anti-atombombsdiplomet Ingela Mårtensson,
tillsammans med talare Yukiko Duke samt Maria Danielsson, vice
ordförande, och Benny Petersson från Svenska Läkare mot Kärnvapen.
E
n ny opinionsundersökning från YouGov,
genomförd på uppdrag av ICAN, visar
att en tydlig majoritet av svenskarna
vill att Sverige ansluter sig till FN:s konvention
om förbud mot kärnvapen (TPNW) och att de
motsätter sig att kärnvapen placeras ut på svenskt
territorium. Undersökningen genomfördes i maj
2026 och 1000 personer tillfrågades.
Opinionsundersökningen visar att 73 procent av
svenskarna vill att Sverige ansluter sig till TPNW,
medan endast 8 procent är emot ett svenskt
medlemskap i konventionen. Detta speglas inte
av våra folkvalda politiker, där endast Miljö-
partiet och Vänsterpartiet vill att Sverige ska
ansluta sig till TPNW, Socialdemokraterna har
en tveksam och otydlig hållning till konventionen
och de övriga partierna motsätter sig en svensk
anslutning.
Undersökningen visar också att 65 procent mot-
sätter sig att Sverige tar emot kärnvapen från ett
annat land, trots de pågående diskussionerna om
ett möjligt kärnvapensamarbete med Frankrike.
Resultaten följer resultat från tidigare opinions-
undersökningar vilket bekräftar ett långvarigt
motstånd mot kärnvapen bland den svenska
allmänheten. Det visar att stödet för ett aktivt
svenskt nedrustningsarbete inte är en marginell
åsikt, utan det är majoritetens uppfattning.
OPINION
”
73 procent av svenskarna
vill att Sverige ansluter sig
till TPNW.
Ny undersökning bekräftar
svenskars
motstånd mot
kärnvapen
73 % stöder att Sverige ansluter sig till
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen
58 % stöder detta fullt ut
15 % stöder detta i viss utsträckning
19 % varken stöder eller motsätter sig detta
8 % motsätter sig anslutningen
5 % motsätter sig detta i viss utsträckning
3 % motsätter sig detta fullt ut
I undersökningen ställdes också frågan om de
tillfrågade skulle stödja att ett annat land place-
rade ut kärnvapen i Sverige.
65 % är emot att Sverige ska hysa kärnvapen
(49 % är helt emot, 16 % är ganska emot)
19 % varken stöder eller motsätter sig
15 % stöder utplacering av kärnvapen på
svenskt territorium (10 % stöder det i viss mån,
5 % stöder det helt)
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
13
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
12
NOTISER
Hav av öar av Victor Galaz,
september 2026, Fri tanke
På resa genom Oceanien berättar Victor Galaz, forskare
och skribent, om en region vars folk betalar priset för
kolonialism, klimatkris och korrumperade drömmar om
kryptoparadis. Historien växer fram bland människorna
han möter: i deras protester och rättsprocesser mot
globala stormakter, hos de överlevande, de unga studen-
terna, migranterna och poeter na. Deras värld präglas
redan nu av de kriser som är på väg att drabba oss alla.
Galaz skriver om hur det har beskrivits som ett
kärnvapenkrig i det tysta, ett avskräckande krig för
mänsklighetens bästa. När vätebomben Castle Bravo
sprängdes över Bikiniatollen 1954 såg vittnen en andra
sol stiga på himlen. Vit radioaktiv aska spreds med vin-
den över öarna och havet. De amerikanska och japanska
krigsmakterna drev bort lokalbefolkningen från sina
hem, splittrade familjer och samhällen. Öarnas korall-
kroppar sprängdes till pulver.
BOKTIPS
20% rabatt för
medlemmar
Med rabattkoden
MOTKARNVAPEN26
får du 20 % rabatt på hela
Fri tankes bokkatalog på
fritanke.se till och med den
31 december 2026.
Välkommen till
årsmöte för
Svenska Läkare
mot Kärn vapen
Den 21 november 2026 kl 14.00
Plats: Norrtullsgatan 45, Stockholm
Möteshandlingar finns tillgängligt på
slmk.org senast 26 oktober.
För frågor, kontakta info@slmk.org
Läs mer på www.slmk.org
Krav på nästa reger-
ing: En starkare svensk
nedrustningspolitik
Vid tidpunkten då denna tid-
ning skickades till tryck var en
ny regering ännu inte fastställd.
Vi har tagit fram ett antal krav
på en ny regering som vi delat
med partier i möjlig regerings-
bildning. Kraven är följande:
Avstå Steadfast Noon, delta som
observatör till och i förlängning-
en gå med i kärnvapenförbudet,
lagstifta om förbud mot kärnva-
pen på svenskt territorium, åter-
inrätta stödet till civilsamhället
och avsluta kärnvapendialogen
med Frankrike.
Finland går med i
Frankrikes initiativ
om kärnvapen
Finland har beslutat att ansluta
sig till Frankrikes initiativ om så
kallad ”framskjuten avskräck-
ning”. Därmed blir Finland
det tionde europeiska landet
att delta i initiativet, efter bland
andra Sverige, Norge, Danmark
och Polen. Enligt Finlands
president Alexander Stubb var
de övriga nordiska ländernas
deltagande en av faktorerna
bakom beslutet. Så sent som
i våras upphävde Finland det
decennier långa förbudet mot
införsel av kärnvapen.
FN-möte om stöd till
offer och miljöåterställ-
ning efter kärnvapen
Den 1 september hölls det
första internationella mötet,
vid FN i New York, om stöd
till offer och miljöåterställning
efter kärnvapenprov. Mötet syf-
tade till att uppmärksamma de
kvarstående konsekvenserna av
kärnvapen genom att undersöka
behov och möjliga mekanismer
för stöd till drabbade människ-
or och återställning av förore-
nade miljöer i de länder som
har utsatts för kärnvapenprov
och användning. Deltog gjorde
bland annat enskilda individer
och stater från berörda samhäl-
len, forskare samt andra stater
såsom Kanada och Norge.
Sverige deltog inte.
Till minne av Ron McCoy
Av Gunnar Westberg
Ett liv kan rymma så mycket.
Dutok Ronald McCoy föddes 1930 i Ma-
laysia. Han blev gynekolog, i första hand förloss-
ningsläkare som under sitt liv bistod vid mer än
20 000 förlossningar!
Hans andra kallelse i livet väcktes när han
som tonåring läste John Hershey’s bok Hiroshima
från 1945. När han senare hörde talas om Inter-
national Physicians for the Prevention of Nuclear
Wa r, startade han IPPNW i Malaysia.
Ron var en nära vän under många år, till mig
och många av oss äldre i IPPNW och SLMK. Jag
har sällan haft ett så inspirerande samarbete med
någon, trots det stora geografiska avståndet.
Vårt samarbete i SLMK med Ron började
lite improviserat: Vi i SLMK:s styrelse hade
möte i Barbro och Björn Smedbys sommarstuga
i skogen ovanför Orsa. IPPNW planerade sin
världskongress i Melbourne 1998 och vi ville
föreslå en ny president. Flera av oss hade träffat
och samtalat med Ron McCoy och upplevt hans
starka engagemang.
Någon hade antecknat hans telefonnummer, i
Kuala Lumpur. Fungerade telefonen – jag tittade
misstroget på telefonledningarna som föreföll
hänga i grantopparna? Jo, genast svar från Malay-
sia. Ron var hemma, så tidigt på morgonen hade
arbetet på kliniken ännu inte börjat. Han svarade
omedelbart JA på vår förfrågan.
Vid sekelskiftet tyckte många av oss att vi
hade kört fast i vårt arbete för en kärnvapenfri
värld. Det var uppenbart att kärnvapenstaterna
inte skulle ge upp sina kärnvapen. I sitt avskeds-
tal vid IPPNW-kongressen i Helsingfors 2006
hävdade Ron att vi måste skapa en ny organisa-
tion där alla kunde samlas i ett gemensamt arbete
för en kärnvapenfri värld. Rons idé fångades upp
av IPPNW i Australien där man lyckades få ett
ekonomiskt anslag, och ICAN föddes.
Tack för din vänskap och ditt ledarskap.
Læserbrev: Nej tak til franske
atom våben på dansk jord
Danske Læger mod Kernevåben (DLMK)
advarer mod dansk tilslutning til den franske
atomparaply. Det vil efter foreningens vurde-
ring bidrage til atomoprustningen og un-
dergrave det internationale ikke-sprednings-
arbejde. Atomafskrækkelse indebærer store
risici, mens en atomkrig kan få katastrofale
humanitære konsekvenser. DLMK opfordrer
Danmark til at støtte arbejdet for at afskaffe
atomvåben.
Publiceret i Berlingske 3. maj 2026
LANDSMØDE DANSKE
LÆGER MOD KERNEVÅBEN
Danske Læger mod Kernevåben
holder landsmøde lørdag d 21/11
kl 14 i Lille Strandstræde 10,
1254 København K.
Dagsorden iflg vedtægterne.
LÄKARE MOT KÄRNVAPEN #184
14
M
ellan 1949 och 1989 genomförde
Sovjetunionen över 400 kärnvapen-
prov vid Semipalatinsks provplats
(SNTS) i nordöstra Kazakstan. Programmet var
belagt med strikt sekretess och de flesta i områ-
det kände inte till de långsiktiga farorna med de
”svampmoln” och återkommande skakningarna
som provsprängningarna orsakade. Mot slutet av
50-talet ökade antalet fall av cancer och leukemi
kraftigt i befolkningen i området, samtidigt som
allt fler kvinnor drabbades av infertilitet och död-
födslar och födde barn med funktionsnedsättning-
ar och genetiska avvikelser.
I samband med fram-
växten av Nevada–Semipa-
latinsk-rörelsen upphörde de
sovjetiska kärn vapenproven.
Konsekvenserna av prov-
sprängningarna påverkar
dock fortfarande miljontals
människor inklusive den
tredje och fjärde generatio-
nen av överlevare i fyra regioner av Kazakstan.
Kärnvapen är inte bara ett existentiellt hot,
utan ett uttryck för patriarkatet, militarism, kolo-
nialism och olika former av dominans. Feminis-
tisk kritisk teori hjälper oss att förstå kärnvapen
som instrument för patriarkal makt, där kontroll,
aggression och hierarki ges företräde. Som Ray
Acheson argumenterar är kärnvapenavskräckning
djupt förankrad i maskulint präglade föreställning-
ar om säkerhet, medan feministiska perspektiv på
fred och nedrustning ofta avfärdas som utopiska.
För samhällen som har upplevt kärnvapenpro-
ven är nedrustning däremot inget abstrakt, utan en
akut nödvändighet. Kvinnor påverkas oproportio-
nerligt mycket av joniserande strålning. De löper
högre risk att drabbas av cancer och reproduktiva
skador, samtidigt som kvinnor som överlevt kärn-
vapenproven ofta utsätts för social stigmatisering
och betraktas som ”skadade” eller ”olämpliga” för
äktenskap och moderskap.
Kvinnor som föder barn med funktionsnedsätt-
ningar till följd av strålningsexponering bär också
en oproportionerligt stor del av omsorgsansvaret.
Begränsat statligt stöd kan göra det svårt för dem
att förvärvsarbeta, vilket ökar deras ekonomiska
beroende. Deras obetalda omsorgsarbete förblir till
stor del osynligt och visar hur kärnvapenrelaterat
våld hänger samman med könsrelaterad ojämlikhet.
För att synliggöra dessa erfarenheter i mitt
eget samhälle skapade jag
dokumentären JARA – Ra-
dioactive Patriarchy: Women of
Qazaqstan. Filmen skildrar
sex kvinnors erfarenheter av
kärnvapenproven: kvinnor
som har förlorat barn, levt
med oro för strålningsrelate-
rade komplikationer under
graviditeten eller blivit infer-
tila efter strålningsorsakad cancer.
I stället för att enbart framställa dem som
passiva offer betonar JARA handlingskraft och
motståndskraft. Filmen lyfter fram deras ledarskap
i internationella sammanhang, där de verkar för
kärnvapennedrustning och rättvisa och utmanar
berättelser som utesluter könsperspektiv från kärn-
vapenpolitiken.
JARA visar hur kärnvapenrelaterat våld, patri-
arkat och kazakiska kvinnors erfarenheter hänger
samman. Feministisk fred är inte en utopi utan en
akut nödvändighet. För att nå dit måste rösterna
och ledarskapet hos kvinnor från samhällen som
befinner sig i kärnvapnens frontlinje få en central
plats i det globala nedrustningsarbetet.
■
Förtydligande: Jara betyder ”ett sår” på kazakiska.
”
Feministisk kri
tisk teori hjälper oss
att förstå kärnvapen
som instrument för
patriarkal makt.
Radioaktivt
patriarkat:
Kvinnor i
Kazakstan
KRÖNIKA
Av Aigerim Seitenova
↑
Aigerim Seitenova är människorättsaktivist, forskare och förespråkare
för kärnvapenrättvisa från Kazakstan, tredje generationens överlevare
av de sovjetiska kärnvapenproven och bland annat skapare av doku-
mentären JARA – Radioactive Patriarchy: Women of Qazaqstan.
från Swedbank Humanfond
för att ni gör världen lite bättre
Anna-Karin Laurell, chef för Svensk Bankverksamhet
Stockholm 2025-02-14
Tack!
564 987,07 kr
Delas ut till
Svenska Läkare Mot Kärnvapen
Spara för en
kärnvapenfri
värld!
Ditt sparande kan bidra till en kärnvapenfri värld.
Genom Swedbank Humanfond kan du spara i företag
som arbetar med bland annat miljö, mänskliga rättigheter
och forskning – samtidigt som 2 procent av ditt sparande går
till en ideell organisation utan att du betalar någon fondavgift.
Välj Svenska Läkare mot Kärnvapen som mottagare och låt ditt sparande bidra
till vårt arbete för en kärnvapenfri värld.
För att rikta gåvan till SLMK behöver du köpa Humanfonden via Swedbank
och välja oss som mottagarorganisation. Det är enkelt att starta och val av
mottagarorganisation görs sedan i ett pappersformulär man får på posten från
Swedbank.
Med QR-koden kommer du direkt till Swedbanks sida
för Humanfonden
Annars läs mer på:
www.slmk.org/stod-oss/etiskt-fondsparande
*Historisk avkastning garanterar inte avkastning i framtiden. Värdet på fonden kan minska och öka kraftigt
i värde och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in. Faktablad, informationsbroschyr och
information om dina rättigheter finns på swedbankrobur.se
POSTTIDNING B 03
Avsändare:
Svenska Läkare mot Kärnvapen
Norrtullsgatan 45
113 45 Stockholm
Sweden
Bortom
avskräckning
–
ett bredare
samtal om
kärnvapen
10 NOVEMBER 2026
7A POSTHUSET, VASAGATAN 28, STOCKHOLM
UNDER DAGEN FÅR DU MÖTA:
Författaren Annie Jacobsen (Kärnvapenkrig: Ett scenario)
Svenska och internationella experter: t.ex. Ulrika Modéer (Svenska röda korset)
Forskare och akademiker: Tytti Erästö (SIPRI), Ian Anthony (FOI),
July Decarpentrie (FHS) och Victor Galaz (Stockholm Resilience Center/SU)
Journalister: Heidi Avellan, Martin Schibbye och Jesper Lindau
Röster från samhällsdebatten, civilsamhället och politiska företrädare
På plats visas också utställningen HIBAKUSHA TESTIMONIES – personliga
berättelser från överlevare av atombomberna i Hiroshima och Nagasaki.
ANMÄLAN SKER VIA HEMSIDAN:
www.slmk.org/konferens-bortom-avskrackning
Vi bjuder på fika och lunch mot anmälan.
Konferensen är kostnadsfri.
KONFERENS
