Text från PDF
Riksdagsenkät 2026:
Så tycker partierna om
kärnvapen
K
ärnvapen har under de senaste åren
fått ökad uppmärksamhet i svensk
offentlig debatt, inte minst till följd
av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina
samt Sveriges inträde i Nato och det efterföl-
jande DCA-avtalet. Mot denna bakgrund vill vi
i Svenska Läkare mot Kärnvapen inför riks-
dagsvalet 2026 ta del av hur partierna ställer
sig i centrala frågor som rör kärnvapen.
Bör Sverige ha en lagstift ning
som förbjuder kärn vapen på svenskt
terri torium?
JA
NEJ
S: Vi har varit tydliga med detta från första stund
när vi ansökte om Natomedlemskap. I likhet med
övriga nordiska länder ska vår policy vara att inte
tillåta kärnvapen på svenskt territorium i freds-
tid. Det finns det också en bred politisk överens-
kommelse om i Sveriges riksdag. Någon särskild
lagstiftning om detta är inte nödvändig eftersom
Sveriges Natomedlemskap inte innebär någon
överlåtelse av beslutanderätt. Sverige råder helt
och fullt över sitt territorium.
SD: En sådan lagstiftning skulle kunna under-
gräva Natos strategiska avskräckning.
M: Såväl konventionell som nukleär avskräck-
ning är nödvändig för att minska risken för krig
eller att bli utpressad av kärnvapenländer så som
Ryssland.
C: Den breda blocköverskridande politiska enig-
heten om att Sverige inte ska ha kärnvapen på
vårt territorium i fredstid är vår starkaste garant.
Denna tydliga linje är välkänd och respekterad av
våra allierade. Vi ser i dagsläget inte att en särskild
lagstiftning skulle tillföra mervärde, då den poli-
tiska viljan redan är otvetydig.
V: Vi tycker att Sverige ska anta en nationell
lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och
transitering av kärnvapen på svenskt territorium i
både freds- och krigstid. Detta har vi motionerat
om i riksdagen.
KD: Nej. Vi ser, precis som Norge och Danmark,
inte att det finns något behov av en sådan lagstift-
ning. Det finns vare sig ambitioner, förväntningar
eller en efterfrågan från såväl oss själva som våra
allierade om att placera kärnvapen i Sverige. Den
svenska linjen är väl känd och förankrad.
MP: Vi vill förbjuda kärnvapen på svensk mark i
både fred- och krigstid.
L: Sverige bör inte införa en lag som förbjuder
kärnvapen på svenskt territorium. En sådan lag
är svårförenlig med försvaret av vår frihet inom
Nato. I krigstid kan situationer uppstå där Sverige
kan behöva delta i gemensam kärnvapenavskräck-
ning med våra allierade. Därför vill vi inte uttrycka
några förbehåll mot allierades kärnvapen på svensk
mark.
Bör Sverige tillåta tillfällig statio
nering eller transit av kärn vapen vid
en kris eller konflikt?
JA
NEJ
S: Överenskommelsen som vi har slutit brett i
riksdagen gäller i fredstid. I krigstid är det övergri-
pande målet alltid att försvara Sveriges territoriella
integritet, vår demokrati och nationella oberoende.
?
SD: Detta kan vara nödvändigt för en trovärdig
icke-konventionell avskräckning i Nato.
M: Vi är beredda att göra det som behövs för att
säkra försvaret av Sverige och våra allierade. Oav-
sett om det råder fred, kris eller krig är det dock
alltid Sverige som suveränt beslutar om detta.
C: Vi vill inte ha kärnvapen på svensk mark i
fredstid. I en krigssituation måste varje land fatta
de beslut som krävs för att försvara sin frihet och
sitt territorium. Vilka försvarsåtgärder en svensk
regering bör vidta i ett extremt läge där rikets
överlevnad står på spel, kan inte på förhand bin-
das upp eller avslöjas, det skulle dessutom för-
svaga vår avskräckningsförmåga. Den hållningen
delas av både Norge och Danmark.
V: Vi vill tvärt om att Sverige antar en nationell
lagstiftning som förbjuder införsel, lagring och
transitering av kärnvapen på svenskt territorium i
både freds- och krigstid.
KD: Vi utesluter inga åtgärder som kan tjäna Sve-
riges säkerhet i krigstid, inklusive kärnvapen på
svensk mark. Den tröskelhöjande och avskräck-
ande effekten av denna typ av vapen är samtidigt
generellt inte beroende av var de finns, så länge
som de finns i Europa. Det vill säga nyttan av
att ha dem just i Sverige, om de redan finns
på andra platser i Europa, kan betraktas som
begränsad.
MP: Lagstiftningen vi förespråkar skulle även
hindra detta. Vi vill att Sverige och Norden ska
förbli en kärnvapenfri zon.
L: Vår ingång är att Sverige ska vara en trovärdig
och konstruktiv allierad inom Nato och vara en
nettobidragare av säkerhet i vårt närområde. Sve-
rige behöver kraftigt rusta upp det konventionella
försvaret, såväl som samarbeta med våra allierade
vad gäller den nukleära avskräckningen. Därför
vill Liberalerna inte uttrycka några förbehåll mot
allierades kärnvapen på svensk mark.
Bör Sverige underteckna och
ratificera Treaty on the Prohibition
of Nuclear Weapons (TPNW)?
JA
NEJ
S: Vi vill ha ett globalt kärnvapenförbud. Det
av görande arbetet för en kärnvapenfri värld går
genom att stärka icke-spridningsfördraget och öka
kärnvapen makternas vilja till ömsesidig nedrust-
ning. Vår målsättning är att Sverige på sikt ska an-
sluta sig till TPNW. Som observatör till TPNW ska
Sverige aktivt bidra till att konventionen utvecklas
så att den blir så effektiv som möjligt, vinner stöd
globalt och leder till verklig nedrustning.
SD: Ett undertecknande skulle vara svårförenligt
med Sveriges Natomedlemsskap.
M: Sverige har under såväl den rödgröna regeringen
som nuvarande regering valt att lägga på NPT-
avtalet och Stockholmsinitiativet för kärnvapen-
nedrustning. Vi har också, från september 2025 och
för två år framåt, tagit på oss en ledar roll för att
främja det fullständiga provstoppsavtalet för prov-
sprängningar av kärnvapen (CTBT).
C: TPNW riskerar att försvaga och splittra det glo-
bala nedrustningsramverket, icke-spridnings avtalet
NPT. Det är ett ineffektivt verktyg för faktiskt
nedrustning, då konventionen saknar stöd från
kärnvapenstaterna och de flesta Nato-länderna.
Det finns även säkerhetspolitiska hänsyn som talar
emot TPNW.
V: Sverige bör omedelbart signera FN:s konven-
tion om förbud mot kärnvapen. Vi befinner oss i en
tid där kärnvapnens betydelse ökar. Den utveck-
lingen måste vändas. Världen behöver en global
kärnvapennedrustning och där är TPNW ett viktigt
verktyg.
Riksdagsenkät 2026:
Så tycker partierna om
kärnvapen
?
?
KD: Sverige är en del av Natos kärnvapenparaply
vilket utgör en central del av alliansens avskräck-
ning. Ett kärnvapenförbud skulle vidare vara di-
rekt kontraproduktivt då det skulle underminera
icke-spridningsavtalet. Det skulle innebära att vi
övergår från en norm som tillåter fem erkända
kärnvapenmakter till en helt ny norm som i
praktiken likställer USA, Frankrike och Stor-
britanniens kärnvapeninnehav med Nordkorea
eller Iran. En sådan ordning skulle göra världen
betydligt mer osäker.
MP: Att kärnvapenfria stater går med i TPNW är
en viktig strategisk handling för att skapa förut-
sättningar för nedrustning i en tid då normen
mot kärnvapen försvagas. Det är dessutom vår
skyldighet enligt icke-spridningsavtalets (NPT)
att bidra till förhandlingar om nedrustning.
L: Detta hade varit oförenligt med vårt Nato-
medlemskap, vilket är vårt viktigaste skydd mot
Putins Ryssland. Nato är ytterst en kärnvapenal-
lians, och förmågan att använda kärnvapen är
viktigt för att avskräcka såväl kärnvapen- som
konventionella angrepp.
Bör Sverige tydligt deklarera att
man aldrig accepterar användning av
kärnvapen, oavsett omständigheter?
JA
NEJ
S: Som medlem i Nato ställer sig Sverige bakom
Natos hela politik inklusive försvar som bygger på
en kombination av militära förmågor där kärnva-
penavskräckning för att bevara fred ingår som en
del. Kärnvapenkapaciteten betraktas primärt som
ett politiskt vapen och står i högre grad än kon-
ventionella förmågor under politisk kontroll även
i tider av kris och krig. Nato äger inga egna kärn-
vapen och USA:s, Storbritanniens och Frankrikes
kärnvapen är nationella tillgångar.
SD: Detta är inte förenligt med Natos kärnvapen-
avskräckning.
M: Vi lägger inte in några restriktioner för att
vara trovärdiga i vår avskräckningsförmåga.
C: Kärnvapen ska avskräcka men inte användas.
Vår säkerhetspolitiska verklighet är att Ryssland
har kärnvapen både för att hota och utpressa. Vi
måste ta höjd för att upprätthålla en trovärdig
kärnvapenavskräckning. Detta för att förhindra
Ryssland från att någonsin använda sina kärn-
vapen. Det skulle få katastrofala humanitära
konsekvenser som vi arbetar för att de aldrig
någonsin blir verklighet.
V: Kärnvapen är ett fruktansvärt massförstörelse-
vapen. Istället bör Sverige arbeta för en global
kärnvapennedrustning och omgående signera
FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
KD: Kärnvapenavskräckning utgår i grunden från
att konsekvenserna av användning skulle bli så
förödande att ingen kärnvapenstat vill riskera att
det händer, vare sig genom kärnvapenanvänd-
ning eller konventionellt krig mot en annan
kärn vapen stat. Vetskapen om att ett kärnvapen-
angrepp kommer att besvaras med samma mynt
är i sig vad som minimerar riskerna för att det
överhuvudtaget kommer att ske. En deklaration
skulle därför i praktiken gör kärnvapenavskräck-
ningen tandlös.
MP: Sverige står bakom Natos avskräckning
som medlem i alliansen. Men vi anser att Nato-
medlemskapet aldrig får bli ett skäl att tystna om
eller acceptera kärnvapnens enorma och omänsk-
liga konsekvenser. Vi vill att Sverige är en tydlig
och stark röst för nedrustning och internationella
initiativ som minskar kärnvapnens roll med målet
om en kärnvapenfri värld.
L: Att undvika kärnvapenkrig bygger på motstån-
darens uppfattning att vi i Nato ytterst är villiga att
använda kärnvapen, i defensivt syfte. Vi kan inte
bakbinda oss själva genom sådana uttalanden, det
hade varit att ge Putin ett frikort att fortsätta hota
med kärnvapen utan att frukta något gensvar. Det
är att lämna walkover.
Anser ni att Natos kärn vapen
avskräckning ökar eller minskar
Sveriges säkerhet?
Ökar
Minskar
S: Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och
Nato starkare. Det är viktigt för att stärka vår
gemensamma och Sveriges säkerhet i ett försämrat
omvärldsläge och för att upprätthålla en trovärdig
avskräckningsförmåga genom det gemensamma
försvaret.
SD: Kärnvapenavskräckningen ökar Sveriges
säker het genom att priset en angripare får betala
för ett angrepp blir avsevärt högre.
M: Vår bestämda uppfattning är att en trovärdig
avskräckningsförmåga minskar risken för angrepp.
C: Vi kommer alltid värna Sveriges säkerhet. Vi
befinner oss i en turbulent tid, det är därför hög
tid att EU fördjupar sitt samarbete och stärker
Europas försvarsförmåga. En trovärdig europeisk
avskräckning inom ramen för Nato är en viktig del
i detta. Som medlem i Nato omfattas Sverige re-
dan idag av alliansens samlade avskräckning, vilket
inkluderar kärnvapenparaplyet. Den transatlantis-
ka länken och USA:s säkerhetsgarantier är centralt
för att möta hotet som kommer från Ryssland.
V: Fler kärnvapen gör inte världen säkrare. Istället
behövs en global kärnvapennedrustning med bin-
dande avtal. Sverige bör omgående signera FN:s
konvention om förbud mot kärnvapen.
KD: Natos kärnvapenavskräckning har varit en
starkt bidragande faktor till att Nato blivit världs-
historiens mest framgångsrika försvarsallians, där
snart 77 år har passerats utan att ett konventionellt
storskaligt angrepp inletts mot en medlemsstat.
Risken för kärnvapenkrig behöver hanteras inom
ramen för icke-spridningsavtalet, med b.la bilatera-
la avtal om arsenalbegränsningar respektive ett hårt
arbete för att hindra nya stater från att anskaffa
kärnvapen.
MP: En enda kärnvapendetonation skulle få
oöverblickbara konsekvenser i form av humani-
tärt lidande och förstörd miljö, och dessa enorma
effekter måste vi fortsätta lyfta i debatten såväl
som inom Nato. Men låt oss betona att det inte är
en helt enkel fråga att svara på givet att Ryssland
har kärnvapen som de hotar med att använda. Att
ensidigt rusta ned Natos kärnvapen just nu står vi
inte bakom. Men generellt ser vi inte att kärnvapen
ökar säkerheten - varken för Europa eller för resten
av världen.
L: Det ökar definitivt Sveriges säkerhet. Ukraina
är det tydligaste exemplet på vad som kan hända
när ett land ger upp sin kärnvapenarsenal, som
landet gjorde 1994 i utbyte mot säkerhetsgarantier
från Ryssland. Idag vet vi vad de garantierna var
värda och att Ryssland förmodligen aldrig angripit
Ukraina om de haft trovärdig kärnvapenförmåga.
Anser ert parti att den franska
kärnvapenförmågan utökas över
Europa och Sverige går i linje med
ickespridningsavtalet?
JA
NEJ
S: Vi beklagar Frankrikes beslut att utöka sin
kärnvapenarsenal. När kärnvapenhotet återigen
växer ska Sverige fortsätta att bidra i arbetet för en
ömsesidig nedrustning mellan kärnvapen makterna.
SD: Ja, i och med att Frankrike kommer behålla
ägandet och teknisk kontroll över kärnvapnen.
M: Sverige kan fortsatt agera som suverän stat och
arbeta i linje med icke-spridningsavtalet.
C: Vi skulle vilja se att de franska kärnvapnen
likt de brittiska blir en del av Natos kärnvapen-
planering. Men att utöka ett kärnvapenparaply
är inte detsamma som att sprida kärnvapen. Det
är således förenligt med att vare sig sprida vapen
eller teknologi enligt icke-spridningsavtalet NPT.
Centerpartiet har sagt ja till icke bindande samtal
?
?
?
med Frankrike men resultatet av samtalen avgör
hur vi ställer oss till detta. Centralt är att värna
Natos artikel 5 och det amerikanska kärnvapen-
paraplyet.
V: Icke-spridningsavtalet handlar om att begränsa
kärnvapnen, inte utöka dem. Avtalet innebär bl.a.
att kärnvapenstaterna inte ska överlåta kärnva-
pen till andra stater och kärnvapenfria stater är
bundna att inte ta emot eller skaffa kärnvapen.
KD: En eventuell fransk utplacering av kärn vapen
i de europeiska länder som skulle välkomna
detta ligger, precis som gällande de amerikanska
kärnvapnen som redan är placerade i fem europe-
iska länder, inom ramen för icke-spridningsavtal.
Grundfrågan berör kontroll, och så länge denna
bibehålls och inte överlåts av den erkända kärnva-
penstaten kan det ej anses bryta mot NPT.
MP: Det går absolut att argumentera för att en
delning av franska kärnvapen strider mot andan
i NPT. Det är dock mycket som ännu är oklart
om vad den ”fördjupade dialogen” ska leda till i
praktiken, och huruvida det rent juridiskt strider
mot NPT behöver därför undersökas närmare.
L: Regeringen har inlett dialog med Frankrike om
ett utökat samarbete kring kärnvapenförmågan,
det är bra. Europa behöver ta ett större ansvar för
vår egen säkerhet och utöka vårt oberoende gent-
emot Trumps USA. Exakt hur en sådan utökning
hade kunnat ske är inte klart ännu.
Ska Sverige driva en linje inom
Nato som syftar till att minska kärn
vapnens roll i alliansen?
JA
NEJ
S: Sverige ska verka för ömsesidig kärnvapen-
nedrustning. Världen behöver färre kärnvapen,
inte fler. Vi vill att Sverige i Nato ska driva på
för ömsesidig kärnvapennedrustning, respekt för
folkrätten och mänskliga rättigheter.
SD: Vi ser snarare behovet av att agera kraftfullt
i det nuvarande försämrade säkerhetsläget och
ett stort behov av att stärka kärnvapenavskräck-
ningen. Nato är underlägset Ryssland vad gäller
taktiska kärnvapen, både kvan titativt och kva-
litativt och det är den kategori kärnvapen som
utgör det största hotet mot Sverige.
M: Rysslands aggression och det mycket
osäkra omvärldsläget har visat att vi måste ha
öppningar för allting som kan säkra Sveriges
och försvarsalliansens överlevnad och säker-
het. Häri ingår kärnvapen som det yttersta
avskräckningsverk tyget.
C: Sverige ska absolut ska driva en linje inom
Nato som syftar till att minska kärnvapnens
roll i alliansen. Vi ser inte medlemskapet som
ett hinder för nedrustningsarbete, utan tvärt-
om som den mest effektiva plattformen för att
kunna påverka och uppnå resultat. Centerpar-
tiet vill aktivt arbeta för att minska kärnvap-
nens roll och risker genom att höja trösklarna
för kärnvapenanvändning, bygga allianser med
likasinnade, stärka icke-spridningsavtalet och
främja förtroendeskapande åtgärder.
V: Sverige bör ta alla tillfällen att inom Nato
markera mot användningen av kärnvapen. Till
exempel genom att inte delta i övningar som
inkluderar användningen av kärnvapen och att
inte ingå i Nuclear Planning Group.
KD: Sverige ska, oberoende av i vilket samman-
hang det sker, arbeta emot kärnvapenspridning
och för stabilitet och kontroll mellan erkända
kärnvapenstater. Ett långsiktigt mål bör även
vara en begränsning av kärnvapenarsenalerna
som ett sätt för att minska riskerna. Detta får
dock aldrig ske till priset av att diktaturer tillåts
ha fördelar i kärnvapenförmåga, vilket medför
att dessa kan utöva kärnvapenutpressning mot
demokratier. Eftersom kärnvapenförmågan yt-
terst är en central del av Natos avskräckning är
det inget Sverige ska motverka i sig.
MP: Dels vill vi att Nato ändrar sin kärnvapen-
doktrin till No first use, dels vill vi att Nato
prioriterar den konventionella förmågan och
bygger starka robusta samhällen. Det är så vi
bygger avskräckning som är krigsavhållande
i Europa. Nato bör också utöka förmågan till
skydd mot mindre kärnvapenattacker som idag
är en förmåga framför allt USA besitter.
L: Nato bör inte minska sin kärnvapenarsenal
om inte framför allt Ryssland gör det också.
Så länge aggressiva diktaturer har kärnvapen
måste också demokratier ha dem.
Hur ska Sverige agera om fler
länder (exempelvis i Europa) över
väger att skaffa egna kärnvapen?
S: Vi vill se färre kärnvapen i världen, inte fler. Vi
står bakom ickespridningsavtalet, som förbjuder
spridning av kärnvapen till fler länder. Nedrust-
ning och icke-spridning av kärnvapen är en
central utrikes- och säkerhetspolitisk prioritering.
Normen mot användning och innehav av kärnva-
pen måste snarare förstärkas. En utveckling mot
att fler stater skaffar kärnvapen skulle innebära
enorma risker för ett förödande kärnvapenkrig
i framtiden. När kärnvapenhotet återigen växer
ska Sverige istället fortsätta att bidra i arbetet
för en ömsesidig nedrustning mellan kärnva-
penmakterna.
SD: Sverige ska fortsatt stödja icke-spridnings-
fördraget.
M: Sverige ska och agerar redan i linje med vårt
engagemang för ickespridning.
C: Sverige ska agera för att motverka och för-
hindra att fler länder skaffar egna kärnvapen.
Vi står fast vid vår linje om icke-spridning och
spridning av kärnvapen skulle vara farligt och
potentiellt destabiliserande för hela Europa.
V: Sverige ska tydligt markera mot avskräckning
och användningen av kärnvapen. Istället bör
man driva att Norden ska vara en kärnvapenfri
zon och omgående signera FN:s konvention om
förbud mot kärnvapen.
KD: Sverige ska stå bakom icke-spridnings-
avtalet i såväl ord som handling och därige-
nom motverka att nya stater anskaffar kärn-
vapen var än det sker, inklusive i Europa.
Sveriges fokus bör vara att stärka europeisk
kärnvapenavskräck ning inom ramen för exis-
terande erkända kärnvapenstater, det vill säga
Frankrike och Storbritannien.
MP: Ingen blir säkrare av fler kärnvapen –
tvärtom ökar risken för katastrof. Sverige ska
stå fast vid en tydlig linje: pressa på för interna-
tionella avtal, stärka icke-spridningsarbetet och
driva på för ömsesidig nedrustning. Säkerhet
byggs tillsammans, inte genom fler massförstö-
relsevapen.
L: Sverige ska verka för att begränsa spridningen
av kärnvapen, särskilt till aktörer som hotar fred
och säkerhet, såsom diktaturer och extremistiska
regimer. Men i ett försämrat säkerhetsläge kan
vi samtidigt konstatera att kärnvapenavskräck-
ning spelar en viktig roll för vår frihet. Utgångs-
punkten bör dock inte vara att fler enskilda
länder i Europa utvecklar egna kärnvapen – en
sådan utveckling riskerar att underminera stabi-
liteten. I stället bör Europas samlade avskräck-
ning stärkas, inom ramen för Nato och genom
att befintliga kärnvapenmakter som Frankrike
kan ta ett större ansvar.
Detta är en förkortad version av enkäten. På vår hemsida
www.slmk.org hittar du den fullständiga versionen med
fler frågor och svar.
?
?
”Om kärnvapen används
står sjukvården maktlös.
Därför arbetar jag för att
avskaffa kärnvapen, innan
de används igen.”
David Victorin,
specialistläkare i öron,
näsa, halssjukdomar
och medlem i
Svenska Läkare mot
Kärnvapen
Svenska Läkare mot Kärnvapen grundades
1981 och sedan dess har vi arbetat för att
kärnvapen ska avskaffas på grund av deras
katastrofala medicinska och humanitära
konsekvenser. Vi har ca 2 500 läkare och
läkarstudenter som medlemmar. Vår med
lemsbas med medicinsk kompetens ger vårt
budskap trovärdighet och legitimitet.
Bankgir o: 901-0901
Swish: 123 901 0901
inf o@slmk.or g
fac ebook.com/SLMK.1981
@svenskalakar emotk arnvapen
076 - 027 65 40
